Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"Wallins oro och »krisen» i hans liv
51
den i lantprästens gestalt liksom skänkte röst åt hans egen
kvävande oro och hans egna outtalade kval. I sitt tackbrev till Tegnér
6 mars 1821 yttrar han också, att han fullkomligt försatte sig i
»den fromme, mensklig ordning ej föraktande, men dock af andans
kraft hänförde landtprestens läge och tankegång». Det är
samtidigt en bekännelse om själva konceptionen av Hemsjukan, ty
lantprästens läge och tankegång hade för Wallin sin speciella
känslobetoning — var liktydig med hans trötta världsflykt och
reträttönskan ur livets strider.
Den oemotståndliga trötthetskänslan berodde dock icke enbart på
offentliga motgångar —• den hade lika mycket sin rot i husliga
bekymmer. Själv har Wallin endast med lätt hand vidrört detta
ämne i sina brev till Hagberg 9 och 20 april 1821, och jag skall
heller icke närmare ingå därpå. Där avhandlas emellertid hustruns
sjukdom, som enligt vad det framgår yttrade sig i ett ständigt
orostillstånd.1 I det tidigare brevet heter det: »Hennes sjuka är
annars bra gammal, och deriverar sig troligen från första
Nattvardsgången, då Murray2 så när skrämt ihjel henne, och hon måste skjuta
opp med saken, af en terreur panique, som der minst borde ha
rum. — — — hon ser alltid det värsta i allt. Gud hjelpe henne
till både själs- och kroppshelsa! Hon hade ej sofvit någon natt
sedan Augusti månad, icke heller jag. Men jag räknar icke mitt
eget lidande, ty jag kan bära det». Och i det senare skriver han:
»Min Hustru är lika sjuk och orolig både natt och dag. Jag
behöfver samla ali min sinnesstyrka för att ej svigta, ty jag har ej
ett ögonblicks ro.»
Som av de nu anförda dokumenten framgår, är alltså Hemsjukan
skriven efter ett halvårs konstant sömnlöshet och oro — det säger
ju tillräckligt om arten av diktens trötthetsstämning. Bakom ligger
väl den besvikelse, som världsliga motgångar kunna framkalla,
men också en djupare trötthet, som avsvurit sig själva framgångens
lockelse och knappast ens skulle vilja uppryckas till jordisk
verksamhet. Det går en rak linje från Hemsjukan till 30-talssvårmodets
stora verk Dödens engel. Återvänder man till den förda debatten,
1 Jfr Wallins brev till hustrun 22 juni 1839: »Du envisas att se allting i svart,
har ingen öfverlåtenhet, ingen christelig undergifvenhet, ingen rätt förtröstan till
Guds vishet och godhet. Derföre gör Du Dig sjelf och andra många bittra stunder»
(Sv. Ak:s arkiv).
2 Biskopen i Västerås (t. Murray, som 1780—1801 varit kyrkoherde i Jakobs
och Johannes förs. i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
