Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
Victor Svanberg
1860-talet.1 Vem den varit, som i Rydbergs liv motsvarat Skogsrået
i Björns, torde icke vara möjligt att slutgiltigt fastställa, så länge
en missriktad diskretion upprätthålles kring Rydbergs biografi. En
kort anteckning från sextiotalet lämnar emellertid ett påtagligt
bevis för, att Rydberg känt sig bunden av ett förhållande, som han
icke kunnat upplösa:
» Utvägar till frihet.
1) Jag blir likgiltig.
2) TL dör.
3) Jag dör.
4) U. metanoei.
5) TJ. blir gammal.
6) U. blir expuls.»
(K. B., nr 17 a, s. 1. I st. f. U. kan också läsas H.)2
Då Rydberg till symbol för de nedbrytande makterna i sitt liv
väljer en naturvarelses gestalt, är valet icke godtyckligt. Att
försjunka i naturen har från början varit lisa för honom men mer
och mer känts som ett ont, en frestelse. Så framställer han själv
sitt läge i ett brev till Hedlund under riksdagstiden. Hedlund hade
milt klandrat Rydberg för att denne försummat söka upp
gemensamma vänner i Stockholm. Till svar skrev denne 28 april 1871:
Dietrichson har besökt mig och meddelat mig helsningar och
underrättelser från familjen, hvilka alltid äro mig så kärkomna. De
äro det, äfven när de, såsom i ditt bref, beledsagas af förebråelser
och varningar, som dikterats af en uppriktig och pröfvad vänskap.
Det är visserligen sannt, hvad du säger, att jag insvept mig i
osynlighetens mantel för många af mina bekanta häruppe; men gjorde jag
det icke, skulle jag från morgon till qväll nödgas vara i menniskors
sällskap och hafva ingen tid öfrig för ensamma ströftåg eller ensamma
funderingar på kammaren, och denna ensamhet är mig rent af nöd-
1 Bäst O. Wieselgren, Sy. D. 27.6 1932. Holmberg har (s. 65) gjort
Warburgs äldre tolkning till sin. — Ek fattar Skogsrået som en uppgörelse med
ungdomsstämningar (s. 107). Att emellertid dikten skrivits medan Rydberg varit
behärskad av de känslor, han diktat om, säger han uttryckligen i ett brev 29 dec.
1875 till en Göteborgsdam, som tonsatt den: »Jag kan icke säga er, huru djupt
jag greps af denna trollska tonmålning, och huru de känslor, under hvilkas magt
jag skref mitt stycke, återvände med fördubblad styrka och nästan öfverväldigade
mig» (Brev II: 141).
2 Holmberg, som även observerat denna anteckning och använder den till
belysning av Skogsrået (s. 67) utgår ifrån att Rydberg i det förhållande, som han
varken kunnat frigöra sig från eller förvandla till ett äktenskap, haft till motpart
en »väninna». Detta är icke alldeles säkert.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
