Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
Victor Svanberg
ter XI: 213).1 I aforismsamlingen Sanningar, half sanningar stå
citat från Kant och från Buckle sida vid sida. I ett utdrag ur
Buckles Civilisationens historia är induktionen gjord till en för
vetenskapens utbredning nödvändig faktor:
Betrakta vi de bildade staterna i det hela, finna vi, att
vetenskapen, der det deduktiva forskningssättet förherrskat, ofta vuxit, men
aldrig vunnit vidsträckt utbredning. Hvarhelst deremot den induktiva
metoden förherrskat, var denna utbredning städse betydlig eller dock
alltid större än der den andra hade företrädet. Detta gäller ej blott
för olika länder, utan ock för olika tider i samma land, ja äfven för
olika personer i samma tid och land. Om i en bildad nation två lika
begåfvade män framlade någon ny och öfverraskande slutsats, och den
ene bevisade honom genom en slutledning ur allmänna ideer o.
principer, men den andre ur speciella och påtagliga fakta, så vunne den
sednare — under i öfrigt lika förhållanden — utan tvifvel ett större
antal anhängare. (Vol. 43.)
Det bildade Sveriges reaktion inför den nya empirien får icke
dömas enbart efter den ledande universitetsfilosofiens avvisande
hållning. Den sedan flera årtionden engelskt inriktade Bergstedt
redogör i Framtiden 1871—74 för de nyaste filosofiska och
naturvetenskapliga insatserna från en väl icke positivistisk men klart
empi-ristisk ståndpunkt. Betecknande är ett uttalande i en anmälan av
Strauss’ Der alte und der neue Glaube om materialismen som en
begriplig och ofarlig reaktion mot en överdriven idealism:
»Den krassa materialismen, sådan den här och annorstädes
predikas af personer, som stå utom forskningen och endast tillegna sig
sådana förlorade smulor som falla till marken från dess rikt försedda
bord, är en reaktion mot den öfverspända idealismen, som i förnäm
ringaktning mot den yttre verlden helt enkelt förnekar hennes
verklighet, en öfverdrift, som å sin sida är lika ofruktbar för vårt slägtes
verkliga ändamål» (1873, s. 443).
Bergstedt vill inte »drifva det underbara ur verlden», det är
omöjligt, försäkrar han, »så länge menniskoanden arbetar under
andliga vilkor», men han försöker visa, hur darwinismen kan förenas
med försynstro.
Av världsdiskussionen kring Darwin och det vaknande svenska
intresset ger följande exposé en livlig bild:
1 Alb. Nilsson, Ur Diktens värld, s. 143, och efter honom Holmberg,
s. 175 räkna en tidningsuppsats från 1869 som det första ståndspunktstagandet till
darwinismen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
