Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Viktor Rydbergs lyriska genombrott II
103
Sedan vi för två år till baka sökte i några uppsatser göra tydligt
för våra läsare hvad darwinismen menade, och om det af denna lära
var att befara några vådor för religion och sedlighet, har en hel
litteratur uppväxt i detta ämne. leke blott hafva Darwin’s egna skrifter
utgått i ständigt ökade upplagor, så att hans arbete om arternas
variation redan i slutet af förra året uppnått sitt trettonde och boken
om menniskans härkomst sitt åttonde tusental, men ännu långt
talrikare äro de skrifter som blifvit utgifna emot honom, företrädesvis i
Frankrike, utom det att nästan hvarje nummer af de på kontinenten
och i England utkommande naturvetenskapliga tidskrifterna innehåller
uppsatser för eller emot hans system, och man kan tryggt säga att
för närvarande ingen fråga är så mycket föremål för litterär polemik
(1873, s. 663).
I Ny illustrerad tidning, redigerad av Harald Wieselgren,
anmärkes försmädligt om de svenska fackfilosofernas maktlöshet mot
Buckle: »Vi tro oss veta, att Civilisationens historia i England
vunnit åt sin författare många vänner äfven i vårt land trots de
bistra minerna hos en och annan kritiker» (1873, s. 70). Och Hans
Forsell, utgivaren av Svensk tidskrift, skriver i ett brev till
Rydberg 25.11. 1874 om sina filosofiska medarbetares bidrag: »jag riktigt
skäms öfver hvad Sv. T. haft att bjuda detta år» — det gäller
artiklar av Sahlin, Borelius och Fåhræus. I hans långa klagomål
över deras brister är intressantast hans eget omdöme om det
aktuellaste problemet, darwinismen: »Skall man anfäkta Darwin, ej
skall det ske genom att neka det, hvari han är stor och har rätt,
utan genom att visa, hur långt han har rätt och hvar hans vetande
upphör». Forsells ärende är att be brevets adressat skriva i
filosofiska frågor.
Rydberg var genast beredd. I sitt svarsbrev 30 nov. 1874
avlägger han en hel filosofisk trosbekännelse:
Det skall fröjda mig att i S. T. få skrifva om idealismen contra
materialismen och redogöra — om möjligt, så klart att en vanlig
mensklig hjerna kan med nöje följa slutledningskedjan — för de på
första trappsteget till propyleerna till filosofiens tempelförgård mötande
spörsmålen, på hvilkas lösning i sjelfva verket allt det andra hänger,
och genom hvilkas rätta lösning materialismen delar den tebeanska
sfinxens öde. Tillfälle varder då också att säga något om
naturvetenskapens sanna skaplynne, det galna uti att af honom vänta utslaget i
de frågor, som ängsla menniskan, som vill tro, och det galna uti att
söka hindra naturforskningen från att fullständigt lösgöra sig från
förutsättningar och postulater, som ligga i ett annat plan än det, hvari
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
