Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
Victor Svanberg
hon har att röra sig, huru långt hon än lyckas tillbakaskjuta sina
orsakskedjor.
Ty naturvetenskapen har med intet annat att skaffa än det i
företeelserna, som yppar sig som rörelse i tid och rum (och former),
och sträfvar fördenskull ovillkorligt och oemotståndligt till att varda,
om jag så får säga, tillämpad matematik, hvarmed frågorna om Gud
och ande och odödlighet ha lika litet att skaffa som med Euclides’
Elementa eller med differential- och integralkalkylen.
Naturvetenskapens högsta triumf är, om jag får ny tja en abstrakt bild, att uttrycka
allt qua le, som möter honom i hans eget plan, med ett q v an t um,
som kan få sitt tillbörliga rum i den stora verlds-eqvation, hvars olika
membra han på sina olika områden sträfvar att fasthålla. Som du
sagt: här gäller det heraklitiska panta rei; här gäller ock så väl om
s. k. Büchnerska naturfilosofer som Fåhræiska Platos ord om oi
re-ontes. Endast i den mening är naturvetenskapen av filosofisk
betydelse, att han i de motsägelser, som häfta vid konstruktionen af en
yttre verld (och som jag vill särskildt söka ådagalägga), visar utöfver
sig sjelf till en annan krets, der »tidens oro viker för det som varar»
(Brev II: 92 f.).
De populärfilosofiska planerna diskuteras under två års tid ofta
mellan Rydberg och Svensk tidskrifts redaktörer, Hans Forsell och
Harald Hjärne. I ett brev till den senare i slutet av oktober 1875
säger sig Rydberg ha liggande filosofiska utredningar, dem han
gjort »endast för att klargöra sakerna för mig sjelf så långt det
varit mig möjligt, men ej för att offentliggöra dem». Han har
flera betänkligheter mot att publicera dem, en del finner han själv
omogna, andra till formen onjutbara, andra åter för mycket ägnade
att väcka motstånd. Men en lovar han skicka, sedan han omarbetat
den. I den har han »just för de mötande svårigheternas skull
försökt på att gifva njutbar form åt en af de knaggligaste frågorna
på det teoretiska området, nämligen spörsmålet ’Om tid och rum’»
(Brev II: 131). Alltjämt har dock formgivningen berett Rydberg
bekymmer, att döma av en vändning i ett brev från Hjärne 28 dec.
»För ali del, låt mig få den filosofiska artikeln. Hvad gör det, att
Nyblæus nyttjar ett annat framställningssätt» (K. B:s
Rydbergssamling). I ett brev till Wirsén, åtföljande Hvadan och hvarthän,
har Rydberg omnämnt sin under arbete varande uppsats, ty den
förre säger sig 6 nov. med längtan avbida »Din diktsamling samt
afhandlingen om tid och rum».1
1 Brevet citeras även av Holmberg s. 88. — De flesta i det följande gjorda
citaten ur Wirsénbrev återfinnas numera i en uppsats av Fe. Vetterlund, Viktor
Rydberg och C. D. af Wirsén, Samlaren 1936, s. 75 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
