Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Viktor Rydbergs lyriska genombrott II
125
ögat dikten ger, har man också så gott som färdig i en annan
anteckning: »Obs. Till Ildefons o-gr upp en. Målning pompejansk. Narciss
sitter på en stenhäll, lagd öfver ett vatten o. skådar ned. Hans
hufvud speglar sig. Kransat i likhet med Ildefonsofiguren. 1
bakgrunden en vingad Amor med sänkt fakla» (Bok 17 c, s. 93).
Dexippos blev färdig till tryckning före Antinousdikten, ehuru
den förra icke kan spåras i reseböckerna. Den meliska Afrodite
har ej heller kunnat koncipieras så tidigt, ty denna studie utgår
ifrån arkeologiska uppsatser, vilka Rydberg ej kunnat läsa förr än
efter hemkomsten. Naturligtvis har man ingen anledning att
betvivla hans uppgift i essäen, att han i Louvre haft tankar i den
riktning, som ledde till hans tolkning av konstverkets innebörd, men
frånvaron av anteckningar därom gör det troligt, att han blott i
förbigående sysselsatt sig med denna fråga. 1 de italienska
museerna har han fäst sig mera vid mansbilder än vid kvinnobilder
och mera vid Minervastatyer än vid Venusstatyer — det är allt som
numera kan framdragas till belysande av Dexipposkcmplexets direkta
samband med reseintrycken. En förklaring till att Dexippos
ändock blev förstlingen bland antikdikterna får man, om man gör
klart för sig, att dess stoff till stor del är hämtat ur böcker och
icke ur konst- eller naturintryck. Kejsarporträtten voro
ursprungligen och ännu hösten 1875 avsedda att föras fram till Konstantins
tid, och under arbetet med denna uppgift har Rydberg rådfrågat
senromerska och grekiska historieskrivare. Därvid har han
uppenbarligen funnit eller återfunnit berättelsen om Athens räddning
från goterna genom Dexippos’ ingripande.1 Själva vy en av Athen
— torget med de minnesrika pelarhallarna som ram åt en
folkmassa i panik — är flyttad in i dikten direkt ur Den siste athenaren.
Bildens brist på konkretion får här sin förklaring: den är en äldre
bokfantasi, oberörd av diktarens nya förstahandsintryck av
medelhavsnaturen och av sydländskt folkliv. Rydberg har icke kunnat
eller icke velat levandegöra sin idealbild av Athen med sina
verklighetsintryck från Rom. I Nero och ljungelden ha minnena av
ett åskväder över Rom givit färg och liv åt en av de våldsammaste
och åskådligaste tavlorna i Rydbergs hela diktning.
1 Jfr en observation av Ivar Harrie, meddelad av Holmberg, s. 105, att ett
1875 utkommet tyskt arbete medverkat till Rydbergs uppfattning av
Dexippos-gestalten. — I september 1875 ber Rydberg att genom Hjärnes förmedling få låna
Dio Cassius från Stockholm (Brev 11:123; Hjärnes svar är daterat 22 sept.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
