Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Viktor Rydbergs lyriska genombrott II
141
kall. Av de återstående signaturerna var Klockhoff den mest
filosofiske. Rydberg står som en av utgivarna av Klockhoffs
efterlämnade skrifter 1871 och hyllade dennes filosofiska och estetiska
begåvning, när han 1873 frånkände signaturernas gamle
föregångsman, Dietrichson, varje spår av spekulativ förmåga (H.-Tidn. 1. 5.
1873). Ejalar-Östergren har Rydberg kort fore hans död kallat
den »oskuldsfulle, rene» (Brev II: 300). Wirsén slutligen, som
först på 1870-talet väckte uppmärksamhet som skald, har Rydberg
varmt uppskattat i denna hans egenskap. Då han fått Wirséns
andra diktsamling (1880), skrev han till tack: »Mycket hafva vi
upplefvat mellan dessa dina nya dikter och de första som du
offentliggjorde i ’Nu’, hvilka väckte mig såsom man väckes en
vårmorgon af inströmmande friska fläktar, solsken och fågelsång»
(avskrift K. B., odaterat).
Naturidyllen har alltså för Rydberg varit signaturernas
kännetecken. I Drömlif har han förkunnat samma rousseauanska
evangelium som de, och han har haft större anledning än de att söka bot
för sorger »vid bäckarnas slingrande lopp». Skogsrået är med sin
bittra grundton artskild från deras ljusa livssyn, men diktens
konstnärliga problem, att personliggöra skogens mystik, ligger inom deras
sfär. Med Snoilsky, som visserligen redan börjat skilja sig från
signaturerna, har Skogsråets diktare mötts både i deri
desillusionerade tröttheten och i beundran för konstformen i Goethes ballader,
vilka båda just vid denna tid sysslade med att översätta.
Italiaresans år har Rydberg sett signaturerna och dem
närstående författare samlas på n}rtt till medarbetarskap i den
nystartade tidskriften Nu. Det är där han »väckts» av Wirséns
naturlyrik. Där har han också, genom Wirséns förmedling, själv blivit
medarbetare vid andra årgångens början 1875. Av de dikter han
erbjöd Nu äro två som gjorda för en signaturkalender: Edén och
Vi ses igen. Till dessa båda idyller sluter sig en tredje ännu mer
typisk: De badande barnen.
De badande barnen är en dikt hållen i den smårealistiska stil,
som särskilt Ej alar begagnade. Mellan blommor och fåglar leka
barnen sin oskuldsfulla lek, fjärran från medvetenhet och synd.
Själva anslaget visar, hur litet Rydberg är realist (Ek s. 169).
»Tusenskönor och konvaljer» äro intet ursprungligt synminne; i
en tidigare version har det hetat »blommor, röda, blå och gula».
Blott i en detalj bär genrebilden spår av närgången verklighets-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
