Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
Victor Svanberg
der verkat på en gång eldande och försonande genom att uppvisa den
ideala kärnan i striden och sporra till framåtbrytande mot målet?»
Det är ett litterärt program, som sammanfattar Rydbergs egna
strävanden under den tid då han skrev Dexippos, Prometeus och
Ahasverus och Kantaten. Men på frågan, om Wirsén motsvarar dessa
krav, svarar Rydberg själv nej och karakteriserar i stället Wirsén
som naturensamhetens sångare: »Nej, man skulle snarare kunna
säga, att det är en röst, som manar oss från dagens tyngande och
tärande kält att vandra
im tiefen Walde
die Pfade heil’ger Abgeschiedenheit.»
Det är återigen ett tack för de intryck, vi veta att Rydberg
mottagit av Wirséns dikter i Nu. Rydberg gör ett utfall mot
parti-hetsen, som har »alla koppel lösa» och fortsätter:
Den som skrifver detta har fördenskull med tacksamhet och glädje
följt författaren in i det skogens djup han öppnat för oss, för att
lyssna till andra, skönare och mer förhoppningsväckande röster än
larmets för dagen.
Det är egendomligt att se den som nyss med Ahasverus avslöjat
myosotens mordiska hyckeri nu i Wirséns anda citera: »Ein
Blumenantlitz hat noch nie gelogen».
Så utvecklar Rydberg den idealistiska naturuppfattning, som
var helt Wirséns och i ljusa stunder var hans egen:
Om vi skådade ej blott med »förståndsblicken» utan »med
förståndets, hjertats och fantasiens i förening, så skulle vi–-känna, att
dessa dimbilder, s. omgifva oss, dock hafva en andlig kärna, och vårt
inre sinne öppnas då för beröringen med andeverlden. Detta synes
oss vara grundtanken i den sköna dikten Emaus, hvars sista strof
lyder».
Nu följer ett försvar för Wirsén mot förebråelsen för nyromantisk
världsflykt. Den utmynnar i försvar för naturmystik, om
naturnjutningen blir en kraftkälla till nya samhällsinsatser. Det är en
utläggning, som passar på Drömlifs diktare, men att den passar
illa på Wirsén har Rydberg icke kunnat undgå att känna — man
märker det på den mängd antaganden och reservationer den
väl-vällige recensenten invecklar sig i:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
