Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
Victor Svanberg
synerna hos skalder sådana som Coleridge, Tennyson, Swinburne,
William Morris». Denna syntes av natur och ande ger Rydberg
sin varmaste välsignelse. Han hoppas, att prerafaelismen måtte
»innebära profetian om ett kommande bättre tidehvarf än vårt» (s. 2).
Förening av romantik och realism är redan på 1870-talet en
älsklingsidé hos Rydberg (Brev II: 215 f.) och redan 1869 har han
velat finna den i engelsk konst. Den Ett-och-annat-artikel om bland
annat Shelley, som nyss citerats, tillägger Turner den syntetiska
förmågan:
Om Turner, hvars djerfva pensel sammansmälte fantasi och
verklighet, ännu lefvat, skulle han måhända begagnat detta motiv till en
ny Hägring på hafvet.
Fantasiens konkretion är, ur formell synpunkt sett, det nya i
Rydbergs 70-talspoesi, jämförd med hans egen äldre. Läser man
efter varandra Korsaren och Den flygande holländaren, skall man
tydligt märka denna skillnad. Båda dikterna uttrycka livsleda, och
båda använda hav och storm till symboler åt pessimismen.
Besättningen på ett skepp söker dödens vila, trött på livets enahanda.
Men när Korsaren flyter ut i triviala eller barocka scener och
abstrakta reflexioner, är Den flygande holländaren sammanhållen av
en enda, ständigt upprepad och konstfullt varierad bild: det
mar-eldsbelysta spökskeppet. Vi se det från hamnen, från fyrtornet,
från ett annat, sjunkande fartyg. Dess febriga rytm skälver
hemskare, för var gång det dyker upp och försvinner. Det är en
turnersk Hägring på havet. Den litterära prototypen är Coleridges
The ancient mariner. Direkt eller på omvägen via den amerikanske
efterföljaren Whittier1 är det Coleridges mästerligt behandlade
balladstrof, subtila iteration och djärvt stereotypa berättelseteknik, som
prägla Den flygande holländaren. Naturligtvis är det icke meningen
att påstå, att fantasiens konkretion endast från detta håll kommit
in i Rydbergs poesi. Skogsrået uthärdar bättre än Korsaren en
jämförelse med Holländaren. Den förra dikten är suggestiv nog,
men den generaliserar en personlig stämning, såsom dess mönster,
Goethes ballader, göra. Man minns av den en sugande skymning,
förnummen med alla sinnen, inen allmängiltig, utan individuella
särdrag. I Den flygande holländaren är allt preciserat, till och med
skepparens ansiktsdrag. I Skogsrået upplöses det övernaturliga rest-
1 V. Tykenius, Samlaren 1935, s. 172.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
