Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
Victor Svanberg
på 90-talet intyga, får man nöja sig med att hänvisa till deras
gemensamma inspirationskälla, förrenässansens måleri.
Vad Swinburne kunnat betyda för Rydberg är icke lätt
definierat. I en språkform, som låg honom närmare än franskan, har
han hos Hugos engelske lärjunge återfunnit samma flödande
frihetspatos, mer djärvt och trotsigt, och parat med en inlevelse i
antik mytologi, som måste ha tilltalat honom. Men lika mycket
måste han ha känt sig främmande för Swinburnes erotiska
fantasi-liv, som var artskilt från hans eget och som är en ingrediens även
i den politiska och religösa förkunnelsen hos Swinburne.1
Inflytandet från Swinburne — liksom också det från Hugo —
är av mindre betydelse i jämförelse med intrycken från den äldre
skald, som var bådas mästare som politisk, filosofisk och religiös
frihetsdiktare, Shelley. Den romantiska nyorienteringen i engelsk
poesi på 1860- och 70-talen har lett Rydberg till Shelley. Därmed
har en ny kraft letts in i svensk lyrik, ty lika mycket som Byron
inverkat på svensk poesi från Tegnér till Snoilsky, lika obetydlig,
ja obefintlig är under detta halvsekel tillägnelsen av Shelley.
Den tyska frihetslyriken på 1840-talet innehåller varma
hyllningar till Shelley, och ehuru hans anda icke hos dem kunnat göra
sig fruktbart gällande i kampen mot Schiller, har hans poetiska
panteism passat till deras unghegelska teori och lämnat en del spår
efter sig i deras diktning.2 Om Rydberg verkligen läst
revolutionären Kinkel, som han i Positivspelarna 1851 kallar Tysklands
störste skald, har han redan så tidigt indirekt kommit i kontakt
med Shelleys naturdyrkan och altruism. Men desperationen efter
reaktionens triumf kastade honom tillbaka från de Shelley-besläktade
optimisterna till Byron.
När han i slutet av 1860-talet sammanställer Byron och Shelle}^,
har han ännu levt i en depression, som avstängt honom från Shelleys
utopier. Det starka naturförhärligandet i den version av Två i
sadeln, som kan vara tillkommen dessa år, är möjligen det första
tecknet på en tillägnelse av Shelley, men är i så fall ett tecken på
en blott halv tillägnelse. Först i 70-talsversionen av Två i sadeln,
d. v. s. i Drömlif, har Rydberg tagit det avgörande steget från
Byron till Shelley. /
Det har behövts Italiaresans befriande verkan, innan Rydberg
1 Jfr Warburg II, 417 och Ek, s. 162.
2 S. Liptzin: Shelley in Germany, New York 1924, s. 46 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
