Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Viktor Rydbergs lyriska genombrott II
165
varit mottaglig för hela makten av Shelleys diktning. Dessa båda
upplevelser, Italiens konst och natur och Shelleys liberala panteism,
ha tillsammans gjort Rydberg till en modern människa och till en
stor skald. För att åskådliggöra den rydbergska lyrikens släktskap
med Shelley och för att klargöra Shelleys roll för hans diktkonst,
räcker det icke med att utpeka enstaka överensstämmande motiv
och tankar hos dem. Att steg för steg jämföra deras
Prometeus-dramer inbördes och med Aiskylos är ett nödvändigt förarbete, men
det är svårt att på den vägen komma åt vad som binder dem
samman.1 Att deras socialpolitiska inställning sammanfaller, är ett
ännu viktigare faktum, men blott en liten del av deras relationer.2
Rydberg kunde ha skrivit en idédialog om Prometeus utan
kännedom om Shelleys drama, och han skulle ganska säkert ha omsatt
sina sociala intressen i dikt oberoende av Shelleys vidräkning med
den äldsta engelska industrialismen. Men svårligen skulle han nått
till samma konstnärliga uttryck för sin antikbeundran, för sin
frihetskärlek, för sin sociala medkänsla, för sin naturmystik och för sin
kosmiska utvecklingstro, om han ej i rätta ögonblicket lärt känna
Shelleys liberala och helleniserande romantik.3
Shelleys naturlyrik röjer sitt ursprung ur 1700-talets
natur-beskrivande poesi genom mängden av uppräkningar och beskrivningar,
av »waves, flowers, clouds, woods, rocks». »The sensitive plant»
börjar med en ingående redovisning av en rad blommors
detaljskönhet, påminnande om renässanssonetternas bokföring av
kvinnobehag. Och även då han är som mest osökt i sitt val av
naturföremål att beundra och i uttrycken för sin förtjusning, fördjupar
han sig ofta betaget i en närbild:
Come, be happy — lie thee down
Ön the fresh grass newly mown,
Where the grasshopper doth sing
Merrily — one joyous thing
In a wTorld of sorrowing (il: 490.)4
1 H. Lyngby: Prometeus och Ahasverus i motivhistorisk belysning, i Viktor
Rydberg 1828/1928, Gbg 1928, s. 176 ff.
2 L. Fried: Vikfor Rydbergs sociala diktning, Tiden 1928, s. 285.
3 Ora esteticismen i »Antinous» och hos Keats, se Novantiken, s. 179.
4 The poetical ivorks of Percy Bysshe Shelley, ed. Shepherd, II, s. 198.
12 — 37412. Samlaren 1937.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
