Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
Victor Svanberg
Her lips were parted, and the measured breath
Was now heard there; — her dark and intricate eyes
Orb within orb, deeper than sleep or death,
Absorb’d the glories of the buriiing skies,
Which, mingling with her heart’s deep ecstasies,
Bnrst from her looks and gestures; — and a light
Of liquid tenderness like love, did rise
From her whole frame, an atmosphere which quite
Array’d her in its beams, tremulous and soft and bright.
(I: 667 f.)
Det är en betagenhet som överskridit gränsen till hypnotisk trance.
Rydbergs naturinlevelse ger icke Shelleys mycket efter i intensitet.
Först i Himlens blå har han förmått ge ett helt personligt uttryck
åt den och då i en knapp form som är artskild från Shelleys, men
Drömlif innehåller redan allt det väsentliga, så att man kan påstå,
att det är hos Shelley han hämtat modet att bikta dessa känslor:
Och du känner allt mer, hur han strängas, din håg,
till en samklang med skogens högtidliga sus,
och som insjön de himmelska facklornas tåg,
skall du spegla i hjärtat det evigas ljus,
och ditt liv är en strimma i dagrarnes spel
och en ton uti sfärers förklingande ljud,
av det stora, det drömmande hela en del,
som förnimmer att skapelsen drömmer om Gud.
Naturpanteismen har aldrig förr i svensk poesi fått en så
jublande bekännelse. Det är sant, att Rydberg talar om Gud,
vilket Shelley envist vägrade att göra, hur mycket han än inlade
religiösa känslor i sin naturdyrkan. Men det fanns hos honom,
och växte med åren, en längtan efter
that which cannot change — the One,
The unborn and the undying
och en övertygelse, att tidsåldrar och världar äro blott skuggor
av »thought’s eternal flight» (Hellas, II: 237). Det är ett av dessa
vittnesbörd om en längtan, som ej kan stillas på jorden, Rydberg
tänkt att översätta, »The magnetic lady to her patient». En av
dess svårmodiga strofer lyder:
Sleep, sleep, and with the slumber of
The dead and the unborn:
Forget thy life and woe;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
