Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
Eskil Källquist
änka kunde Meurer etablera si g som egen betryckare.1 Det är
härav uppenbart, att tryckets årsuppgift inte får tillmätas något
vitsord mot dateringen till 1613 utan rent av bestyrker denna.
Det syns mig alltså ofrånkomligt, att Swanhuita uppfördes under
eriksmässan 1613 och utkom av trycket i juli samma år. Därmed
är emellertid inte utan vidare bevisat, att dramat också skrivits
detta år — det skulle kunna tänkas vara äldre. Faktiskt har
ju enligt epilogen till Disa ett stycke om »Drottningh
Swan-hwita» varit i Messenius’ tankar så tidigt som i början av 1611.
På som det synes övertygande grunder (jfr ovan) har dock Lidell
avvisat tanken, att det förebådade stycket spelats redan 1611.
Ingenting finnes heller, som talar för att det skulle ha uppförts
inte bara 1613 utan också 1612. I företalet till Swanhuita och
på titelsidan omnämnes endast ett uppförande (»vthi nästförledne
Erickzmässe marcknat» resp. »i Erickzmässe Marcknadt, Åhr ole Ioc
vlllxx»). Så vitt bekant trycktes också alla de andra
Messenius-dramerna samma år som de uppfördes, liksom Messenius
genomgående var snabb i att låta sina verk nå tryckpressen. Vidare är
epilogen ganska tydligt färgad av den spänning, som våren 1613
rådde mellan Messenius och hans antagonister: i ordalagen kommer
den nära det i juli skrivna företalet.
Även den aktuella innebörd, som man tycker sig spåra i
Swanhuita, hänvisar bestämt till 1613 som tillkomstår. Att stycket
rymmer åtskilliga anspelningar på Sveriges utrikespolitiska läge
har förut påpekats av Lidell. Denne utgår emellertid från att
dramat skrivits och uppförts 1612, och i överensstämmelse härmed
är han benägen att däri se reflexer från det då pågående kriget.
Han anser sig t. o. m. kunna konstatera, att dramats »inledning,
som så tydligt vibrerar av krigsstämning, är ytterligare ett skäl
emot att Swanhuita uppfördes först 1613».2 Detta argument kan
svårligen vara bindande. De åberopade verserna finnas i första
aktens första scen, vilken ger bakgrunden till den fortsatta hand-
1 Se G. E. Klemming och J. G. Nobdin, Svensk boktryckeri-historia 1483
-1883, Stockholm 1883, s. 158.
2 Lidell, a. a. s. 249 n. 3. Lidells »ytterligare» skäl äro tryckets årtal och
att uppgifter från Specula, tr. 1612, återfinnas i Swanhuita. Det senare
förhållandet motsäger dock inte dateringen till 1613 — det ger på sin höjd en terminus
a quo men inte någon terminus ante quem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
