Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Messenius’ Swanhuita
195
Den sist anmärkta relationen mellan konst (om detta ord får
användas) och liv i Messenius’ dramer ger ju dessa en delvis ny
mening eller åtminstone ett fylligare och framför allt mer levande
innehåll än det blotta konstaterandet, att det tillhörde skoldramat
att moralisera. Over huvud taget har jag med dessa anteckningar
tiUL Sivanhuitas plats i sin författares produktion velat framhålla,
att skådespelet trots sina stora brister som dramatiskt verk inte
alldeles saknar intresse, blott det betraktas mot bakgrunden av
tidsförhållandena och Messenius’ egen utveckling under dessa år.
Men villkoret härför är, att dramat tillkommit inte 1611 eller 1612
utan 1613, d. v. s. vid den tidpunkt, dit rollista och företal
bestämt hänvisa det.
Eller då han inskärper vikten av att furstarnas rådgivare ingiva sina herrar goda
och rättvisa råd:
Slå icke then nödstältes saak om kull
För haat, affuundh, eller och gåffuor skull:
Beliuge ingen om godz, lijff och ähre,
Och ey andras ägodeelar begäre. (epilogen).
Man erinrar sig, att redan vid denna tid låg Messenius i tvist med Erik Jöransson
(Tegel) och den inflytelserike hovkanslern Nils Chesnecopherus, som orättmätigt
tillvällat sig kvarlåtenskap efter hans svärfader Arnold Grothusen. Förutom
sådana anspelningar vågar man kanske i dramat inläsa längtan efter arbetsro i den
nya uppgiften och efter sämja efter allt kivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
