Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
MISCELLANEA
dom, att enär Selman icke kunnat fullborda den laggång, som varit
honom ålagd, dömdes han till det straff, som förmäles i stadslagens
edsöresbalk, 26:e kapitlet, och landslagens sårmålabalk, 6:e kapitlet.
Jämförelsen mellan dessa båda lagrum är något oklar, men domen
avsåg väl närmast bötesstraff. Mäktade den anklagade ej böterna, kunde
dock straffet enligt stadslagen bli strängt nog, ända till förlust av livet.
Huruvida Messenius verkligen varit utsatt för ett mordattentat,
undandrager sig vårt bedömande. Onekligen förefaller det även en
nutida betraktare misstänkt, att icke mäster Jakob snarast möjligt till
Messenius framförde sin ursäkt eller sitt beklagande för det skedda.
Allra minst borde mästersvennen Christian Selman ha underlåtit det.
Möjligen tillhörde mäster Jakob den lärde doktorns »vederparter» eller
stod dem mycket nära. I varje fall var mäster Jakob en
självmedveten herre och blev med tiden en betydande man. Hans efternamn
var Grundell (Grundel), och den mest bekante av hans familj var en
av sönerna, fältmarskalken friherre Simon Grundel Helmfelt. Själv
blev mäster Jakob Grundeli både rådman och borgmästare i
Stockholm. Han erbjöds av drottning Kristina adelskap, vilket han först
undanbad sig men sedan långt efteråt, på grund av en
arvsangelägenhet, bekvämade sig att begära och även erhöll.
Gunnar Bolin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
