Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Legenden om bonden Paavo
11
i överensstämmelse med vad som här tidigare framhållits, en
poetiskt religiös betraktelse över den praktiskt religiöse och kristne
Pavo, en kontrast gentemot den illusionsfritt tecknade hustrun, hos
vilken Runeberg, efter Saarijärviuppsatsen att döma, sett den finska
inlandsbefolkningens mindre fördelaktiga egenskaper markerade.
Till frågan om Runebergs egen uppfattning kan också erinras
om en privat diskussion år 1835 rörande Elgskyttarne som
folk-psykologiskt dokument, vid vilken han med glädje skall ha godkänt
den åsikten, att det var med de sista raderna av Arons berättelse,
som han i Elgskyttarne bäst uppenbarat det finska folkets
grundkaraktär :
men sjelf med förnöjsamt
sinne begär jag mitt bröd och spelar min giga, som syrsan
sitter, fast solen är knapp, på det vissnade bladet och sjunger.1
Att han vid författandet av JElgskyttarne eftersträvat
folkpsykologi sk sanning, liksom han vid dess underställande av Lönnrots
kritik visat att han gjorde beträffande den etnografiska, torde få
antagas. Den här tidigare gjorda sammanställningen av Pavo och
Aron, vilken, enligt vad ovan anförts, kronologiskt sett är bättre
grundad än jämförelsen med Saarijärviuppsatsen, bestyrker sålunda
i hög grad den ovan antydda negativa uppfattningen om Runebergs
egen syn på Pavo såsom representant för den finske bonden.
Positivt kunde möjligen sägas, att han med Pavo velat vittna om de
stora men latenta krafter han i Saarijärviuppsatsen också framhållit
hos den finske bonden. Konstnärens uppgift, har han 1833 yttrat,
är »att låta det rent verkliga framstå, befriadt från det oväsentliga».
Den teckning, som konstnären sålunda ger av ett individuellt
föremål, kan endast synas förskönad, närmare besedd är denna
försköning endast skenbar.2 Härmed vore Ruth Hedvalls åsikt om
Pavo såsom uttryck för Runebergs uppfattning av sitt folk som
en inre verklighet motiverad, och samtidigt vore grunden angiven
för den didaktiska avsikt som Runeberg i det föregående antagits
ha haft med sin dikt. Trots allt kunde också fortfarande tänkas,
att han vid tiden för diktens tillkomst ansett sig ha med Pavo
tecknat en omedelbart given typisk verklighet. Den finske bonden
1 Strömborg, a. a. del 1—3, s. 192.
2 En anmärkning (om Konstnärens förhållande till naturen). Saml. arb. 6,
s. 191 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
