Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Legenden om bonden Paavo
21
särskilt tydligt blir detta därigenom, att Paavo själv redan vid denna
tid på ett uttrycksfullt sätt talat om de svåra åren, såsom då han
år 1823 kallade sitt hemman sin »tallbarksfabrik» (petäjä-vaprikki).
Vad man har talat om, har bland annat varit Paavos kamp mot
frosten och hans förmåga att göra det goda levande hos hårdhjärtade
medmänniskor; man har väl också berättat om Paavos trots de
hårdaste prövningar alltid brinnande tro, folkfantasien har kretsat
kring motsatsen mellan hans materiella armod och andliga rikedom,
säkert har man ej heller försummat att lägga märke till det
särskilda kors, Herren icke besparat sin trogne tjänare. Slutligen har
helt visst Paavos enastående makt över de väckta omtalats. Så var
det Paavo, som sommaren 1819 i Pielisjärvi i östra Karelen
åväga-bragte lugn och ordning, sedan alla andra misslyckats i sina försök
att hejda de bland pietisterna uppkomna svärmerierna. Paavo själv
har under fruktan att till slut lida martyrdöden betraktat sig som
troshjälte, och berättelserna om honom ha tydligen även fått
legendkaraktär.1
Beträffande de av Malmberg antydda berättelserna kunna de ju
icke bevisas ha varit uppkomna redan vid tiden för Runebergs
vistelse i inlandet. Malmbergs uppgift är dock här av intresse, då den
ger en föreställning om måttet och utbredningen av legendbildningen
kring Paavo. Redan året förut hade denne besökt Kalajoki älvdal,
varför historierna om honom där kunna antagas ha uppkommit på
platsen. Har detta varit förhållandet med samtliga, måste det
erkännas, att Paavos personlighet varit ägnad att framkalla en frodig
legendbildning. Denna måste då rimligtvis antagas ha uppstått
även på alla övriga platser, där Paavo besökt de väckta. Men har
en del av berättelserna i Pidisjärvi blivit kända där genom rykten
från andra delar av landet, vilket ju är det naturligaste att antaga,
har man att räkna med en vidsträckt spridning av berättelserna
om den märklige Paavo.
Av särskilda förutsättningar för en allmännare kännedom om
Paavo är att nämna hans beryktade marknadsbesök. Till dessa hade
han efter år 1823 speciella skäl, då myndigheterna förbjödo
pietis-ternas så kallade sammankomster, ett förbud som år 1828 förnyades.
Paavo undvek och uppmanade de sina att avstå från stora
sammankomster, men han fann en utväg i de tillfällen, som marknaderna
1 Se M. Akiander, a. a. 6, s. 8, 9; jfr s. 50 f. — M. Rosendal, Den finska
pietismens historia, 1, s. 75.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
