Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
Erland Lindbäck
erbjödo. Yid dessa knnde han även ses i en krets av präster, som
ville tala med honom och höra hans mening*. Vidare omtalas han
som gäst i ett prästhem ha varit i tillfälle att med de ledande i
samhället yttra sig om de väcktas rätta ledning. Paavo umgicks
lika ledigt i ståndspersonsklassen som i sin egen klass, och i båda
kan man antaga att ryktena om honom omhuldades och befordrades.
För Runebergs del är ju särskilt den senare att räkna med.
Beträffande förutsättningarna för spridningen av ryktena om
Paavo utöver de områden, där han hade sina anhängare, äro ett
par allmänna omständigheter att nämna. Savolaksarna och karelarna,
vilka betecknats såsom mycket rörliga — Haartman har påpekat
deras fallenhet för handel (s. 857) — ha under sina många och
långa resor i landet varit i tillfälle att på främmande orter tala
om den märklige man, som levde bland dem.1 Men även tiggarna
äro att räkna som ryktesförmedlare. Såsom Runeberg ju i sin
Saarijärviuppsats omtalat, voro dessa välkomna gäster, vilka man
skänkte sin uppmärksamhet om de hade något att förtälja.
Yid den tid då Runeberg begav sig upp till Saarijärvi, var det
ungefär ett kvartssekel, sedan Paavo tog sitt första lyckosamma steg
på vägen som andlig folkledare. Yidare var det ungefär femton
år sedan han vann sin första stora seger som sådan och ungefär sex
år sedan han började vinna större anseende. Under sin tvååriga
vistelse i det finska inlandet kan Runeberg icke ha undgått att höra
den märklige gudsmannen Paavo omtalas, och troligt är, att han
hört en eller annan närmare uppgift om dennes liv och personlighet.
Måhända har Runeberg också här genom legendariska berättelser
fått blicken öppen för den poetiska halten i uppgifterna om honom.
Antagandet att Runeberg före 1830 känt till Paavo kan
emellertid ytterligare motiveras. Att börja med återvänder därvid frågan
om hans bekantskap med pietismen i allmänhet.
Redan innan Runeberg för konditionen i Saarijärvi avbröt sina
studier i Åbo hade han kommit i kontakt med sin betydande frände
ärkebiskop Jakob Tengström. Efter återkomsten återknöts denna
förbindelse, vilken sommaren 1827 medförde Runebergs upptagande
som informator i ärkebiskopens hem i Pargas. Det är tydligt, att
man för denna tid kan förutsätta ett visst andligt utbyte mellan
den unge, gynnade informatorn och den älskvärde, meddelsamme
principalen, i synnerhet då de i skaldskapet hade ett gemensamt
1 Se Lönnbot, a. a. 2, s. 17, 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
