Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
Arne Lidén
Den svenska kritiken gav Fromont rika lovord som konstverk
—■ »ett konstnärligt mästerstycke» kallar Bagens nyheter den ■—
men samtidigt ryggade man tillbaka inför det tröstlösa sedefördärv
den avslöjade. 1 Tidskrift för hemmet 1876 finnes en utförlig
uppsats om Daudet, där skribenten, »Esseide», mest uppehåller sig vid
Fromont. Följande år kom av samma författarinna en
översättning, under titeln Skisser och studier, av Daudets berättelser från
fransk tyska kriget, Contes du hindi, jämte andra småberättelser. Till
översättningen är som inledning fogad en karakteristik av hans
författarskap med utgångspunkt i Fromont och Contes du lundi, vilka
arbeten ställas i en viss motsats till varandra. Fromont är, säger
hon, trots den till det yttre lätta och lekande, flyktigt skisserade
framställningen ett ohyggligt dokument om den moraliska
ruttenheten i samhället och den materialistiska livssynen. »I hela boken
finnes ingen annan synkrets antydd än den jordiska, intet annat
liv skildrat än det timliga, ingen annan kärlek än den blott
naturliga.» Över krigsskildringarna däremot låg den idealitet, som
kärleken till fosterlandet kunde skänka. — I samband med
uppförandet i Stockholm av dramat Fromont omtalades romanen i Bagens
nyheter som »denna världsberömda skildring».
Daudet har ju i den litteraturhistoriska diskussionen, i varje
fall utanför Frankrike, helt skjutits åt sidan för sina landsmän
Flaubert, Zola, bröderna Goncourt, Maupassant, och man minns
honom egentligen endast som författaren till Tartarin de Tarascon
och en rad stämningsfulla, känsliga småberättelser ur samlingarna
Lett res de mon Moulin och Contes du lundi, t. ex. den nästan
klassisk vordna La derniëre classe. I betydelse kan han måhända icke
mäta sig med de nämnda författarna, inte heller är han lika
avancerad som de. Man kan inte utan reservationer hänföra honom till
den naturalistiska skolan. Han är till sin läggning en
impressionistisk lyriker med ett lättrört temperament men föga lagd för
litterär teori och naturvetenskaplig metod, fastän hans författarskap
ofta fick tjäna som exempel på sådan. Han har många
anknytningspunkter bakåt till romantikerna, t. ex. till Hugo; i hans
ungdomsverk möta inflytelser t. o. m. från E. T. A. Hoffmann, den bland
de tyska romantikerna, som passat det franska kynnet bäst. De
starkaste intrycken har han emellertid hämtat från Dickens. Ingen
fransk författare har i så hög grad inspirerats av denne. »Cest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
