Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lucidor som student i Greifswald och Leipzig 15
Bruchmüller framhåller, att i 1600-talets studentliv är det
särskilt trenne karakteristiska uppenbarelser, som frappera
betraktaren: pennalismen, »nationalismen», d. v. s. formerna för studenternas
dåtida korporations väsen, samt avlösandet av studenternas dittills
mera regellösa »rencontres» genom formellt reglerade dueller.
Särskilt tilldrar sig pennalismen uppmärksamheten, då det framför allt
var genom denna, som studenterna ofta kommo i mer eller mindre
våldsam konflikt med de borgerliga elementen.
I begreppet pennalism sammanfattar man allt det tvång, som
den till universitetet nyanlände unge studenten hade att utstå från
de äldre landsmännen vid akademien. Han måste ansluta sig till
sin landsmansorganisation bland studenterna och under det första
året, »pennalåret», fullgöra sin »status», d. v. s. en tjänande
ställning gent emot de äldre studenterna. Pennalerna (i tyskt språk
»Pennale» eller »Pennäle») utnyttjades dessutom ekonomiskt av de
äldre landsmännen på olika sätt, vilket givetvis särskilt gick ut över
de mera förmögna unga studenterna. Pennalismen som företeelse
sträcker sig säkerligen längre tillbaka i tiden, men först vid
1600-talets början är själva namnet belagt och då tidigast i Leipzig och
Jena. De alltmer ökade klagomålen över företeelsen visa, att
densamma raskt utbredde sig.1
Under 1600-talets förra hälft antog pennalismen allt skarpare
former, sammanhängande med den allmänna förvirringen i det
trettioåriga krigets Tyskland. Just under denna tid började också,
oaktat formella förbud, studentnationerna eller landsmansskapen att
ohejdat breda ut sig och tillvälla sig ett obetingat herravälde i
studentvärlden. Trots det tvång och betryck, som pennalismen och
studentkorporationerna utövade på den enskilde studenten, vilket
särskilt framhölls i klagomålen över pennalismen, erbjödo dock dessa
båda företeelser en del fördelar för samme student, i det att
studentnationerna under tidens allmänna förvirring gåvo den enskilde
studenten ett visst skydd mot våldsamheter utifrån.
Bland de materiella offer, som pennalen hade att underkasta sig,
var en s. k. Accessschmauss, då han tog sitt inträde, och en s. k.
des Pennalismus, i: Schriften des Vereins für die Geschichte Leipzigs, IX. Band,
Leipzig 1909, s. 78 ff.; Dens., Das studentische Verbindungsleben der Universität
Leipzig, hauptsächlich bis zur Mitte des 19. Jahrhunderts, i: Schriften des Vereins
für die Geschichte Leipzigs, 11. Band, Leipzig 1917.
1 Se exempelvis Meyfakt, Christliche Erinnerungen von der auss den
Evangelischen hohen Schulen in Teutschland an manchem ort entwichenen Ordnungen und
Erbaren Sitten, 1636.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
