Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
Gunnar Bolin
Absolutionsschmauss, då han befriades från sin »status». Vid
sistnämnda tillfälle måste han genomgå den s. k. depositionen, vilken
i Leipzig var en officiell universitetsakt, då pennalen på
traditionsenligt sätt hånades och skymfades, ofta på ett ganska grovkornigt
sätt. Joh. Georg Schoch, som föddes i Leipzig 1627 och studerade
i sin födelsestad, har i sin i Leipzig 1657 utgivna »Comoedia vom
Studentenleben» (nya upplagor 1658, 1660 och 1668) på ett drastiskt
sätt skildrat tidens studentliv.
Pennalerna förödmjukades även på andra sätt. Sålunda
tvingades de av de äldre studenterna att kläda sig i trasiga och lumpiga
kläder, förbjödos rätten att bära värja eller några utmärkande
emblem i övrigt, vilka tvångsbestämmelser synas varit särskilt
förhärskande vid de båda kursachsiska universiteten Leipzig och
Wittenberg. Såsom här refererade kännare av tidens studentväsen, W.
Bruchmüller, påpekar, företedde båda dessa högskolor redan under
1600-talet en avsevärd procent fattiga studenter. Även om dessa
fattiga pennaler ofta tvungos ikläda sig en nästan grotesk utstyrsel,
var det dock ofta för dem en lättnad i deras klädbekymmer. Det
är därför intet överraskande, att utfärdade förbud mot denna
er-barmliga pennalklädnad mötte det envisaste motståndet från —
pennalerna själva.
Över huvud taget torde pennalens lidanden under hans » status
»-period ha överdrivits vid oppositionens svartmålningar.
Oppositionen kom i varje fall ej från pennalerna själva, vilka trots allt,
såsom ovan framhållits, ansågo sig hava ett stöd i
studentkorporationerna och i alla händelser betraktade sina eventuella lidanden
som ett snart övergående ont. Tvärtom var det pennalerna, som
kraftigast opponerade sig mot pennalismens avskaffande.
Det direkta sammanhanget mellan pennalväsendet och
studentnationerna observerades givetvis snart och påpekades exempelvis
starkt av Wittenberg den 31 maj 1654, då samtidigt meddelades,
att studentnationerna undertryckts och deras nationsböcker förstörts.
Leipzig åter anbefallde den 13 juli 1654 en gemensam aktion från
alla lutherska universitets sida, varvid framhölls, att
pennalväsendet innästlat sig vid universiteten särskilt »bei dem Schwedischen
Kriegswesen». Studenterna hade, påpekades det, inom sig
»sonderliche Nationes auffgeworffen» och dessutom lagt upp
»Nationenbücher» etc. Det rådde en allmän och ganska upprörd indignation
även från de akademiska myndigheternas sida mot dessa urartningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
