Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KELLGRENS INSTÄLLNING TILL GUSTAV III
OCH HANS POLITIK FÖRE 1789.
av
VERNER EKENVALL.
Det har ibland framhållits, att Kellgren under tidigare år
knappast varit politiskt intresserad. Hans mål skulle ha varit en plats
i kungens närhet.1 Mot bakgrunden av denna politiska
indifferentism kommer hans öppna brytning med kungen år 1789 att te sig
något oförmedlad. Naturligtvis han man finna tillräcklig motivering
till en dylik oppositionell inställning under senare delen av 1788 och
början av 1789. Men då Kellgren nu framträder, är det med en
väsentligen klar inställning till de författningspolitiska
stridsfrågorna, om än icke med ett i detalj utformat författningsprogram.
Något sådant har man emellertid icke rätt att vänta av honom.
Kellgren var aldrig någon större tänkare, allra minst i politiska
frågor. Det är ju också påfallande, såsom Lamm framhållit, att
även hos den egentliga upplysningsfilosofiens anhängare de
religiöst-estetiska diskussionsfrågorna dominera över de statliga och
ekonomiska.2 Det är därför fullt i sin ordning, att vi hos Kellgren
endast påträffa ett fragmentariskt politiskt program, vilket dock
klart framhäver hans missnöje med den nya författningen.
Hans krav, sådana de ta sig uttryck i brev till Rosenstein hösten
1789, få naturligtvis sin speciella formulering därigenom, att de
utformats i direkt opposition mot den förhandenvarande politiska
situationen i vårt land samt kanske även under intryck av den nyss
utbrutna franska revolutionen. Kellgren kräver här full publicitet
1 H. Schück och K. Warburg, Illustrerad svensk litteraturhistoria, 3:e uppl.,
IV, s. 319.
2 Martin Lamm, Andliga strömningar under upplysningstiden, Norstedts
världshistoria X, s. 528.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
