Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kellgrens inställning till Gustav III och hans politik före 1789 75
intressera honom mera än förr. Finanserna hade genom
mynt-realisationen 1777 bringats i tämligen god ordning. Emellertid hade
kronans kalkyler om vinst på brännerierna helt slagit fel.
Statsskulden hade ökats genom rustningarna, speciellt nybyggnader inom
flottan. Därtill kom så, att kungen förslösat mycket pengar på
operabyggnaden och på en dyrbar hovhållning. Kungens stora
intresse för armé och flotta kom därtill mången att ana oråd, ehuru
man knappast genomskådade avsikten därmed. Ända sedan
stats-välvningen hade emellertid Gustav III hyst planer på Norges
erövring, och dessa började nu ta fastare form, tills Rysslands
avvisande hållning tvang honom att tills vidare avstå från
erövringsplanerna. 1 detta klander av kungens ekonomiska politik dolde sig
också en kritik av rustningarna. Det blir under sådana
omständigheter så mycket intressantare att iaktta, att också Kellgren deltar
däri. Denna uppfattning bestyrkes även av en artikel från följande
år, till vilken jag strax skall återkomma.
Samtidigt börjar hans missnöje med samarbetet att framträda.
I brev till Clewberg klagar han, att han tycks »predestinerad att
skrifva Operor, som ej spelas»1, och i ett annat brev kallar han sin
versifiering ett kinkigt, fast obetydligt skoflickararbete.2 Han är
tydligen irriterad av att kungen tycks betrakta versifieringen
närmast som ett hantverk, som kunde utföras utan allt för stor möda.
Kellgrens självständighet som skald uppreser sig häremot.
Yi återvända emellertid till hans politiska opposition. I
Stockholms-Posten från slutet av 1782 finns en artikel av Kellgren,
betitlad Oxarne, Sann Saga. Den är i utformningen ganska fantastisk
och sålunda väl ägnad att dölja en kritik av regeringen. En man
antar för ett dygn en oxes gestalt och slår sig i samspråk med en
»filosof» bland de verkliga oxarna. Samtalet glider in på allehanda
saker och till slut kommer man också in på friheten:
Men Friheten? sade jag. — Ah! hwad friheten angår, så klär det
Er rätt wäl at tala derom. Huru många bland alla Nationer på jordens
1 Brev, s. 109.
2 Brev, s. 111. — Schuck anser (.Illustrerad svensk litteraturhistoria IV, s.
281), att detta yttrande skulle syfta på Kellgrens arbete med Nya
Handelsbiblio-theket. Detta torde ej vara riktigt. Ovannämnda brev är nämligen skrivet ett par
veckor innan Kellgren fått kungens privilegium att utge detta arbete. Schücks
mening förutsätter sålunda, att Kellgren börjat skriva på Handelsbiblioiheket, innan
han ännu fått bekräftelse på att han skulle få utgiva detsamma. Det torde ej
heller berett honom så stora svårigheter, att ett dylikt yttrande vore motiverat.
Det är då mera sannolikt, att yttrandet avser granskningen av Cora eller
versifieringen av Gustaf Wasa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
