Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska liberaler i Lycksalighetens ö
155
hetens ö ansågs vara ett bland »Skolans Mystiska och Religiösa
Älskogs« och Längtans qwäden . . . under ali utsmyckning af
wemod, trånad, sferernas mnsik, himlapalmerna, den bättre
werl-dens smaragder, etc., etc., etc.»1, endast ett uttryck för liderlighet
och förskämd fantasi. För den lille känslige skalden måste det ha
varit enbart vidrigt att vecka efter vecka smutskastas och
nålstickas av en klumpig publicist utan den ringaste estetiska känsla.
Är det sant, som Santesson framhållit, att »den naive Atterbom
nästan aldrig från sin diktning kunde utesluta det som vid en
viss tidpunkt intensivt upptog honom»2, vore det förvånande, om
Johanssons mångåriga förföljelse inte någonstädes fått ett svar i
skaldens diktning.
Som tidigare forskare visat3, måste man anse teckningen av
trollet Avund i första delen av Lycksalighetens ö påverkad av
fiendskapen mot Argus. Att i den snabba skissen av det
vederstyggliga odjuret finna någon direkt hänsyftning på Johansson kan vara
svårt, men följande avsnitt i dialogen mellan Astolf och Zephyr
ger möjligen en antydan om, att skalden med teckningen av trollet
avsåg något mera personligt än att karikera en ideologi.
Astolf.
förvånad.
Ett troll?
Ett verkligt troll, lifslefvande, personligt,
Som heter Afund?
Zephyr.
Ja, tyvärr!4
Mera mänsklig var den argusiska mentaliteten, tecknad i den bild
av Tiden, som ingick i dikten JBefrierskan från 1824. Poemet var
avsett att inleda en samlad utgåva av Lycksalighetens ö, när även
den andra delen utkommit. I gränslös tristess skildras där
tidsandan,
Surmulen, gäspande, phlegmatiskt tvär,
I uppsyn spotsk, i sig allena kär,
1 A. a., s. 268. 2 Santesson, a. a., s. 76.
3 Vetterlund, a. a., s. 156 och Santesson, a. a., s. 89.
4 P. D. A. Atterbom, Lycksalighetens ö, I, Uppsala 1824, s. 110.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
