Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kellgrens »Tal om satiren»
99
upon each other». Han kom i »memoarerna» in på ämnet genom att låta
Martinus Scriblerus bl. a. utbildas till läkare och specialisera sig på
»diseases of the mind». Scriblerus »attempted to find out specificks for ali
the passions; and as other physicians throw their patients into sweats,
vomits purgatioris, &c., he cast them into love, hatred, hope fear, joy,
grief &c.» och genom operationer av olika kroppsdelar kunde han inverka
på motsvarande själsegenskaper.1
Också andra uppslag i Kellgrens tidigare produktion återfinnas i
Martinus Scriblerus’ memoarer. Som exempel kunna tagas hans »Tankar
om Själens Residents»2, en diskussion som lever kvar ännu i »Dumboms
lefverne». Kellgren gör i sin artikel en skämtsam uppräkning av
filosofer från antiken, som var och en placerat själen i någon speciell
kroppsdel »tils ändteligen Cartesius inqwarterat sin stora själ i glandula pinealis».
Martinus Scriblerus hade liksom artikelförfattaren i Stockholms Posten
gjort »an enquiry after the seat of the soul». Han trodde sig finna den i
den ena kroppsdelen efter den andra, ibland ansåg han att olika
människor hade olika, individuella platser för själens hemvist, men »at length
he grew fond of the glandula pinealis» etc.3 Kellgrens artikel är föranledd
av en berättelse i »1’Esprit de Journaux» och hans källor för uppgifterna
om de olika teorierna i ämnet kunna ha varit många.4 Idéen att mot
varandra uppställa alla de olika teorierna och att driva med hela
diskussionen kan han däremot ha fått från Pope-Scriblerus.
Litterära satirer tala ofta ironiskt om vitterhetsprodukters
användbarhet som sovmedel, men Kellgren liksom Pope söker därvid ge sitt språk
en parodierande, medicinskt-vetenskaplig ton. Pope förklarar i ett
kapitel av »Peri Bathous», att utrymmet hindrar honom från att »treat at
large of the jEmollients and the Opiats of Poesy, of the Cool, and the
männer of producing it».5 Kellgren framhåller i sitt Åbotal, att den »låga»
poesien »har den äran at biträda Medicine ofta i de svåraste sjukdomars
botande. Den täflar med Rhabarber, Ipecacuanha och Opium».6 Det
skämtsamma uppslaget utför Kellgren ytterligare i uppsatsen
»Patriotisk blick på Litteraturen», där han pläderar för, att vittra alster skall
komma till mera användning inom medicinen och att en läkare borde
»samla och classificera de förnämsta specifika af dylika Arbeten». De
kunde göra tjänst »Såsom kylande» och »Som Emeticum». »Förnämligast
är det dock i sin egenskap af Soporificum» och lämpligare än opium.
Lamm har med hänvisning till denna uppsats påpekat, att Kellgren vid
flera tillfällen skämtsamt talat om diktens kylande inverkan.7
Pope riktar sig i sin »poetik» inte blott mot den samtida engelska
diktkonsten i allmänhet, han vänder sig också som en recensent mot vissa
1 S. 322 ff.
2 St. P. 1779 29/1. Se Lamm, Samlaren 1913, s. 103.
3 S. 330 f.
4 Diskussionen beröres bl. a. på ett par ställen av hans medicinska auktoritet Le Camus
i La Medicine de V Esprit. Uppgiften om Crysippos är överförd från Flemings avhandl.
(1776!), s. 5. Om den alldeles samtida diskussionen i ämnet se Peterson, s. 225 ff.
5 Cit. efter Popes Works, Edinburgh 1764, IV, s. 144. Något olika i de annars här cit.
Works.
6 S. 156.
7 Festskrift t. H. Geber, s. 201. »Patriotisk blick» tr. St. P. 1794 3/10, Saml. skr.,
III, s. 229 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
