Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Korta kommentarer.
Av Henry Olssön.
1. Wallins disharmoni åren omkring 1820.
Av Wallins brevuttalanden från åren omkring 1820 kan man bilda
sig en ganska god föreställning om den period av disharmoni han då
genomlevde oeh som betydligt skärpte den oro som annars är konstant i
hans liv. Det kan vara av intresse att något närmare klarlägga orsakerna.
Om man vill iaktta eii viss tidsföljd, bör man kanske först nämna
tidsbrytningarnas roll. Kollegerna i Akademien och gamla vänner som
Wallmark senterade givetvis inte den väpnade neutralitet Wallin
kungjort i bibelsällskapstalet och företalet till psalmboksförslaget 1816.
Om talet skriver han sålunda till J. Åström 18 juli 1816: »Många ovänner
har jag derigenom fått, i synnerhet bland det förnämare och rikare folket
härstädes» (UUB). Och i brev till O. F. af WTingård 11 febr. 1817 gör
han en översikt av ställningen: »Otron och den sjelf kära ytligheten
försöka sitt yttersta för att motverka hvarje kraftyttring af en vaknande
sann Religiositet och humanitet. Då de ej förmå annat, söka de förblanda
den med Schellingianism, Jesuitism, fanatism och Superstition o. s. v.»
(UUB). Citeras kan också ur ett upprört brev till Wallmark 10 jan. 1817:
»Tale min vandel, mina omgifvelser, mina pligters samvetsgranna
utöfning, mina fortsatta bemödanden för det goda och rätta, ja, tale mitt
alltid försonliga, om än ofta blödande hjerta» (KB).
Wallins yttre omständigheter böra därnäst nämnas. Ehuru han synes
funnit sig mycket väl till rätta i Adolf Fredrik, där han sedan 1812 var
kyrkoherde, sökte och erhöll han 1816 domprostbefattningen i Västerås.
Detta steg tycks ha tagits utan ali entusiasm. Till Åström skriver han 4
mars 1816: »Nog har jag nödgats söka förslaget till Sysslan i Vesterås,
men icke har jag insinuerat min sak å hög ort, och vet ej om jag skall
göra det. Jag mår väl, der jag är, och behöfver ej mera än hvad jag har:
dagl. bröd och ett kall som intresserar mig; ehuru jag bäst känner
obetydligheten af min förmåga, som, i en vidsträcktare verkningskrets, skulle
mera exponeras för de oblidas dom.» Några månader senare, 18 juli,
heter det om samma sak: »Hvad Domprosteriet angår, så är jag om den
sakens utgång ännu både okunnig och — indifferent. Gud göre hvad
Honom täckes! Patria, ubi bene. Jag tänker ej gå 2 steg derföre; men
Wijkman går flera.»
Man frågar sig varför Wallin under sådana förhållanden sökte Västerås.
Troligen har han själv givit svaret i den intressanta dikten Sjömannen,
som den initierade v. Beskow förlade till tiden omkring 1815.1 Trots ali
sentimental lyckohunger var han inte skapad för idyllen, för den soliga
1 Jfr Liedgren, J. O. Wallin i yngre år, Sthlm 1929, s. 259.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
