Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
Henry Olsson
några av de vackraste dikterna i Wallins senare produktion, och
uttalandet om dalkarlen som »birfilar på sin fjol under utvandringarne för att
dika» etc. för direkt ens tankar till arbetssången Smeden. Men bakom
denna utpräglade provinsialism ligger givetvis Odalmannen.1 Sånger i
Dalarne, Järtas eget poetiska bidrag, var en enda hyllning till
Engelbrekt och Vasa, Stjernhjelm och Wallin, Dalälven och Dalarnas jord:
»Och denna jord, som bröts af odalmannaplogar, Ger skördar än i dag
åt odalmän; Och schytens lynne inom sina skogar I våra skogars djup
hans ättling vårdar än.»2 Enligt Järta hotades emellertid denna ursvenska
odalmannakultur av allvarliga faror, och särskilt är han bekymrad för
nymodigheterna på politikens fält. Svenskhetens »förmjuknande», säger
han, dess »slutliga upplösning af den allt mer och mer kringgripande
engelska sjukan kan dock förekommas genom daglig rörelse i den rena
nordiska luften». Och därtill skulle Wallins diktning förhjälpa. »Dertill
manar den sångare, hvilken i angenäma toner, som bygdens barn
igenkänna, sjunger Sveriges sköna natur och de dygder, dem svenska hjertan
utan något antiqvariskt studium ännu förstå och äfven i den obemärkta
däldens lugn öfva.»
Idealismen, andligheten i detta Järtas program med dess reaktion mot
materialism och penninganda har givetvis från början tilltalat Wallin,
och likaledes bör han ha uppskattat dess nationella göticism med anor
från Geijer och Tegnér. Bland Wallins egna dikter citerar Järta också
den tydligt Svea-inspirerade Skandinavisk sång av 1814: »Och
nordanvinden från din zon Ali söderlandets pest fördrifvet» Intressant är
emellertid att se hur reservationslöst Wallin i sitt brev ansluter sig till Järtas
politiska ståndpunkt. Inspirerad av auktoriteter som Burke och Heeren
hade Järta antagit en romantisk statsuppfattning, som motståndarna i
pressen gärna kallade reaktionär.3 Även män som Tegnér och Franzén
höllo sig på en viss distans. Wallin gör inga förbehåll. Officiell till hela
sin inriktning hade han i stor utsträckning kommit att fungera som
nationens poeta laureatus, inte sällan dess solenne hovpoet. Denna hans
diktning vore emellertid »en poesi för folket»4, säger Järta, och finge för
ingen del förblandas »med lismarens smicker». Järtas rekommendation
gjorde givetvis inte Wallin behagligare för liberalerna. Efter en predikan
på fjärde böndagen 1824 över texten »vara gudelig och låta sig nöja,
är vinning nog» utsattes han också i Stockholmsposten 29 okt. s. å. för
ett ampert politiskt angrepp. Wallin hade fördömt det ständiga miss-
1 Jfr I. Källström, Hans Järta som Dalaskald, Dalarnas hembygds-förbunds tidskrift
19 30, s. 44 ff.
2 H. Järta, Valda skr., utg. af H. Forssell, 2, Sthlm 1883, s. 636. Även följande
Järtacitat äro hämtade från denna upplaga.
3 Jfr H. Järta till C. Th. Järta 30 okt. 1823: »jag har at tacka Heeren och sådana
för mina idéers rigtning» (även brev 20 nov. s. å. och 20 maj 1824). Se vidare Valda skr.,
2, s. 256 ff., 329, 340 f., 355 f., 371 ff. Jfr vidare G. Heckscher, Svensk konservatism före
representationsreformen, 1, Upps. & Sthlm 1939, s. 184 ff.
4 Argus hade i en rec. okt.—nov. 1821 kallat W:s diktning för »hof- och statspoesi».
Denna anmälan gick W. djupt till sinnes och avbröt utgivningen av hans
Vitterhetsförsök. Jfr Beskows brev till Tegnér 23 jan. 1827 (Ur Svenska akademiens arkiv, S. A. H.
1935, s. 90), Wallmark till Beskow 9 sept. 1853 (otryckt i Sv. ak:s arkiv, om
allmänhetens sårande likgiltighet) samt Wallin till Järta 10 okt. 1831: »Jag skall aldrig glömma
den upprättelse jag fick af en så kraftfull hand, den tiden Argus, i anledning af mina
oskyldiga vitterhetsförsök, uppfann sin nya terminologi af Hof- och Stats-Poesi».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
