Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Naturvetenskapliga samlingar - I. Samling af mineral och bergarter - 3. Mineralens bestämning och ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gr
—
Mineralens bestämning och ordnande.
Vi skola aldrig kasta bort ett mineral, som icke till det yttre
ser märkvärdigt ut, för så vida vi ej med full säkerhet veta,
hvilket det är; ofta har man fått tag i en ädelsten, som man
trott vara blott en obetydlig kiselsten och tvärtom trott till
exempel vanlig svafvelkis vara guld. Först genom en verklig,
ofta först genom en grundlig undersökning, kan man komma
till en riktig kännedom om detsamma.
Hur skiljas då mineralen från hvarandra? Ja detta är
minsann ingen så lätt sak, och ehuru ni, mina läsare, med
tillhjälp af de medel, som här nedan skola omnämnas, böra
försöka att på egen hand bestämma dem, så skola ni dock
att börja med ofta misslyckas och bli tvungna att taga en
lärare eller en mer försigkommen kamrat till hjälp.
Vi böra anordna de från hvarandra fria mineralen i en
särskild samling och dessutom anlägga en särskild bergarts
samling. Att bestämma de mineral, af hvilka en sådan består,
är ofta ganska svårt, i synnerhet då de förekomma i mycket
små korn; då de olika bergarterna emellertid bestå af vissa
bestämda mineral, och vi med tillhjälp af en bergartskarta
öfver en trakt kunna få reda på dess bergalster, så kunna vi
äfven med tillhjälp af nedanstående bergartsschema sluta oss
till, hvilka de mineral äro, som de innehålla. Om bergarterna
bestå af större korn, kunna vi slå sönder ett litet stycke i
små smulor, göra de olika kornen fria och sedan undersöka
hvart och ett af dem med de medel, som vi använda för de
fritt utbildade mineralarterna.
Mineralen igenkännas stundom på deras, af den inre beskaf
fenheten beroende, yttre egenskaper.
1:0) Hårdhet, streck och sprödhet. Man kan pröfva
ett minerals hårdhet genom att på en slät yta af detsamma
repa det med olika hårda spetsar eller med andra mineral,
hvilkas hårdhet är känd. Sålunda har man åstadkommit en
hårdhetsskala från 1 till 10, där 1 betyder de minst hårda och
10 de hårdaste mineralen. 1 hårdhet = talk; 2 = stensalt;
3 = kalkspat; 4 = flusspat; 5 = apatit; 6 = fältspat; 7 =
mineral repas medels en skarp kant af till exempel fältspat,
men ej af apatit, så har det en hårdhet mellan 5 och 6
och så vidare. Dessutom kan man komma ihåg, att 1 och 2
repas af nageln, 3 af en spikudd, 4 med lätthet af en knif
Spets, 5 och 6 af en knifspets med svårighet, men med lätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
