Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Naturvetenskapliga samlingar - I. Samling af mineral och bergarter - 3. Mineralens bestämning och ordnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FeRR
het af en fil, 7; repas ej af en fil och ger gnistor mot stål.
De mineral, som äro hårdare än sju, utgöras hufvudsakligen
uppkommer, när man repar ett mineral, är af stor vikt för be¬
stämningen; det kan antingen hafva samma färg som mine¬
ralets yta, eller en helt annan, antingen ljusare eller mörkare.
Från mineralets hårdhet bör man skilja dess sprödhet. Denna
senare beror på, huruvida vid repning pulvret sprätter bort
eller icke; i förra fallet kallas mineralet sprödt, men om pulvret
ej sprätter bort utan stannar på det repade föremålet, kallas
mineralet mildt.
2:0) Färg och glans. Ett minerals glans är en ofta
viktig karakter; i synnerhet är det af vikt att hålla reda på
skillnaden mellan metallglans, diamantglans, glasglans och
på hvilket de reflektera ljuset från ytan. Dessa termer torde
kunna begripas utan förklaring, liksom de termer som an¬
vändas för de olika färgerna.
3:0) Genomskinlighet. Med afseende på denna indelas
mineralen i genomskinliga, då ett föremål synes igenom dem,
genomlysande, då blott ljus men ej något föremål synes igenom
dem; ogenomskinliga, då ej ens ljus synes igenom desamma.
4:0) Vikt. Stundom kan man känna skillnad på två
minerals tyngd genom att hålla ungefär lika stora stycken af
dem, ett i hvardera
handen: så skiljes
till exempel tung¬
spat från flere lik¬
nande mineral lätt
på detta sätt.
Om vi ej kunna
känna igen ett mi¬
neral på dessa eller
andra yttre egen¬
skaper, måste vi sö¬
ka att lära känna
dem genom den in¬
. verkan de utöfva
på andra ämnen,
| S äfvensom = sådana
ämnens inverkan på dem själfva. Så till exempel kunna vi
först lägga ett litet stycke af ett mineral i vatten; om vi
Figg. 2 o. 3. Blåsröret och dess användning.
Fo(CEåRe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
