Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Naturvetenskapliga samlingar - I. Samling af mineral och bergarter - 5. Öfversikt af de viktigaste och allmännaste mineralen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ra
Ar
Öfversikt af de viktigaste och allmännaste mineralen. 13
ningsförsök af alla här nedan nämnda mineral. Dessutom, vi
upprepa det ännu en gång, bör man om möjligt samla en så
stor mängd af dem, så att det räcker till så väl för sam¬
lingen som för undersökningen.
I. Grundämnen Il. Svafvel- och arsenikmetaller,
(i naturen förekommande enkla ämnen). | lukta för blåsröret svafvel, svafvelsyr¬
A. Metalloider. lighet eller hvitlök; tämligen tydlig
1. Diamant, genomskinlig ; förbrin- metallglans. Hårdhet 5—6.
ner"), diamantglans; hårdhet 10. | A. Kiser; fullkomlig metallglans; streck
2. Grafit, metallartad glans, affär- mörkare än mineralet.
gande, blygrå; förbrinner; hård- 14. Speiskobolt, tennhvit, grå; smäl¬
het 1-2. ter; hvitlökslukt för blåsrör;
- 3. Svafvel, gult (utan metall- färgar boraxpärlan blå.
glans); förbrinner med svaf- 15. Koboltglans, rödaktigt hvit; för¬
vellukt; hårdhet 2. håller sig som föregående; in¬
B. Tunga metaller; kännas alla igen | nehåller svafvel.
på sin metallglans och sin smi- 16. Arsenikkis, silfverhvit; smälter
dighet (för hammaren). med hvitlöksluk; färgar ej bo¬
4. Järn, magnetiskt, osmältbart, raxpärlan blå.
lösligt i salpetersyra. 17. Svafvelkis, mässingsgul; luktar
5. Koppar, röd ofta brun eller svafvel för blåsrör, reguliära
grönt anlupen; löses med blå kristaller (ottast kubiska).
färg i svafvelsyra och i sal- 18. Vattenkis (markasit), ljusare gul
petersyra. med ofta tuppkamlika kristaller.
6. Silfver, hvitt, ofta anlupet; en 19. Kopparkis, mässingsgul, anlu¬
lösning i salpetersyra ger till- pen; svafvellukt, hårdhet blott
sammans med saltsyra eller 3—4.
koksaltlösningenhvit,Sr20.Brokigkopparmalm,somföre¬
fällning. gående, men mörkt brokigt an¬
7. Guld, guldgul färg; löses ej i lupen.
ofvannämnda syror. B. Glanser; fullkomlig metallglans;
8. Platina, stålgrå; löses ej i sy¬ färg oftast med lika streck.
KOL: a) aflagrande.
9. Kvicksilfver, flytande. 21. Antimonglans, nålformiga teck¬
10. Bly, mjukt, lätt smältbart, ej | ningar, svartgrå; förhåller sig
lösligt i svafvelsyra.
C. Spröda metaller; dessa äro ej smi¬
diga men spröda; metallglans,
11. Arsenik, mörkgrå, anlöpande;
förbrinner med hvitlökslukt. 23. Molybdenglans, ej nålformigt
12, Antimon, tennhvit; smälter för kristalliserad’; lik grafit; ljusgrå,
blåsrör, gifvande en tung, hvit b) spröda.
ök | 24. Blyglans, kristaller oftast ku¬
som antimon.
22. Vismutglans mnålformiga teck¬
ningar, grå, förhåller sig som
vismut.
rök,
13. Vismut, rödaktigt hvitt; smäl- | biska; klyfbara i tre riktningar.
ter lätt på kol, gifvande gult | 25. Falerts, kristaller snedvinkliga,
I
beslag. otydligt klyfbara.
RER dear nn
") För blåsrör nämligen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
