Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Naturvetenskapliga samlingar - I. Samling af mineral och bergarter - 5. Öfversikt af de viktigaste och allmännaste mineralen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SN
RN
WEERA
FEN
a
tögn
<) smidiga, hårdhet högst 3.
” 26. Kopparglans, löslig i svafvelsyra
med blå färg.
27. BSilfverglans, löslig i svafvelsy¬
ra med ljus färg.
C. Blenden; ofullkomlig metallglans;
streck ljusare än mineralet.
28. Zinkblende, mörk färg, gul¬
brunt streck; skillrande glans.
29. Zinnober, röd färg, nästan utan
glans,
HI. Oxider.
Pulveriserade utveckla dessa, om de
öfvergjutas med saltsyra och uppvär¬
mas, en gröngul, illaluktande gas, eller
också slå de gnistor mot stål och
skära glas.
A. Glasskärande.
1. Skära bergkristall med lätthet.
30. Korund:
Varieteter:
Safir, genomskinlig, blå.
Rubin, genomskinlig röd.
Smergel, ogenomskinliga, finkor¬
niga massor.
Vanlig korund, ogenomskinliga
täta massor.
2. Skära knappt bergkristall, men glas.
31. Kvarts (ren kiselsyra).
Varieteter och arter:
Bergkristall, sexsidiga pelare ofta
med pyramider, i spetsen ovalt
enklare; i sprickor och drushål.
Röktopas, som föregående, men
rökbrun.
Ametist, som föregående, men
violett.
Rosenkvarts, ljust rosenröd.
Mjölkkvarts, mjölkhvit.
Flinta, brott mussligt.
Kalcedon, drufformiga massor, grå
eller gulaktig.
4gat, med olika färgade genom¬
lysande, koncentriska band.
Jaspis, med olika blandade färger,
ogenomskinlig.
Vanlig kvarts, kristallinisk i berg¬
arter, kiselstenar, sand, med
ojämn, skroflig yta.
a) Järnmalmer, lösta i saltsyra och
behandlade med blodlutsalt, gifva
de en blå fällning. Boraxpärlan
grön. i
32.Malkolisljärnmölka,ellersvart¬
malm, metallisk, magnetisk,
svart, streck ej rödt.
33. Blodstensmalm (järnglans), röd
eller svartgrå, ej metallisk,
med rödt streck.
34. Limonit, brun, streck gulbrunt.
Hit höra ärtmalm, sjö- och
myrmalm.
b) Manganmalmer (brunstenar); be¬
handlade som järnmalmerna gifva
de en köttfärgad fällning; borax¬
pärlan violett.
35. Pyrolusit, hårdhet omkring 2,
affärgande.]
36. Manganit, hårdhet omkring 4,
ej affärgande.
c) Kopparmalmer; gifva behandlade
som föregående en brun fällning.
37. Kuprit (röd kopparmalm) ofta
brunt eller grönt anlupen.
d) Tennmalmer.
38. Tennmalm, svart, kristalliserad
i fyrsidiga pelare, ofta med
pyramider, löslig i saltsyra men
ej i svafvelsyra.
IV. Salter.
A. Haloidsalter.
39. Stensalt (koksalt), lätt lösligt i
vatten: har ren saltsmak.
40. Flusspat; pulveriserad och öfver¬
gjuten med svafvelsyra och upp¬
hettad, ger den en stark lukt
(af fluorväte); oftast blåviolett,
genomskinlig eller genomly¬
sande.
B. Karbonater (kolsyrade salter); ut¬
veckla, om de upphettas i saltsyra,
under uppbrusning kolsyra.
41. Kopparlasur, blå, fuktad med
saltsyra gifver den åt blåsrörs¬
lågan en blå färg.
42, Malakit, grön, föröfrigt som
föregående.
RNA
mharemsaörerAN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
