Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Naturvetenskapliga samlingar - II. Samling af fanerogamer - 2. Vid hemkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid hemkomsten.
största mödan äro de, som man mest lärt sig älska och vär¬
dera. Sedan man har bestämt sina växter och pressat dem,
kan man ju kontrollera bestämningens riktighet genom att
fråga en mer erfaren botanist eller genom att jämföra dem
med de i dennes herbarium befintliga, men detta bör först
ske efter en noggrann undersökning på egen hand. Vi vilja
här anföra, huru-man går till väga vid en bestämning genom
ett exempel. Vid denna bestämning kunna vi såsom hjälp¬
medel använda en lup, en pincett och ett par nålar, men man
kan nog ifråga om de flesta blomväxter äfven reda sig utan
dessa. Dessutom måste vi hafva en flora, såsom »Skandina¬
viens Flora». För nybörjare torde dock en flora öfver det
landskap, där han samlat sina växter, vara lämpligast. Vi
antaga, att vi gjort en exkursion någonstans i Upland och att
vi hafva till hands »Thedenii Flora öfver Uplands och Söder¬
manlands Fanerogamer och fräkenartade växter». Använda
vi nu denna, där det Linnéska systemet följes, så måste vi
först hos den växt vi ha för oss, undersöka blommans bygg¬
nad så till vida, att vi taga reda på, om inom en blomma
finnas både ståndare och pistiller. Ar detta fallet och äro
dessutom ståndarne fem och fria från hvarandra och från pi¬
stillerna, så måste vår växt höra till femte klassen. Aro nu
Pistillerna eller stiften två, så hör den till femte klassens
andra ordning; att skilja mellan de olika klasserna och ord¬
ningarna lära vi oss snart, emedan det är lätt att bibehålla
deras kännemärken i minnet. Vi gå vidare med vår växts
undersökning. Andra ordningens växter indelas i dem som
hafva dubbelt (1) och dem som hafva enkelt blomhylle (2). Vi
finna då, att vår växt har fem hvita kronblad, och under dem
Sitter ett fruktämne, som är försedt med fem små tänder strax
under kronbladen; om nu detta skall föreställa ett foder, så
är blomhyllet dubbelt, men det kanske ej är så. Vi måste
då studera både afdelningen 1) och 2). Under afdeln. 1) hafva
V1: »A) Blomkrona sambladig», hvilket ej passar för vår växt,
och: »B) Blomkrona fembladig, fästad ofvan fruktämnet.»
>Fodret ofta n. omärkligt (= Umbellater)», hvilket åter stäm¬
mer alldeles utmärkt. Under afdeln. 2) åter hafva vi: »A)
Örter», etc. som också passar, och »B) Träd>, som ej slår in.
A) indelas i: »a) blad djupt delade, blr i dubbel flock» och
»b) blad hela;» vår växt har delade blad och skulle alltså
unna sökas under 2) A, a; men där står blott: »Här kunna
ere Umbellater sökas;» och Umbellaterna utgjorde ju afd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
