Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Naturvetenskapliga samlingar - XXI. Akvariet - 6. Djurlifvet i akvariet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Djurlifoet i akvariet. ,” 315
derar hans lif och vanor. Hans röfvartåg äro fruktansvärda
för andra djur. Än se vi honom sittande på en dödad ödla
i färd med att fråssa på sitt offer. Eller ock simmar en guld¬
fisk död på sidan; vid närmare eftersyn häntyder ett angripet
ställe på dödsorsaken och mördaren. Tecknaren har iakttagit
scenen och återgifvit, huru mördaren är i färd med att an¬
gripa en stackars spigg (fig. 374). Ve den lille fisken, om
vi icke komma till hans hjälp genom att aflägsna förföljaren.
Äfven vattenödlorna, hvilka i vanligt fall ligga på akva¬
riets botten, lugnt och liksom förstelnade, höja sig då och då,
rörande sin breda, hinnrika stjärt upp till vattenytan. Hunna
dit, lämna de ifrån sig luft och taga en mun full ny sådan
med sig ditned; de sjunka därpå liksom i en dröm tillbaka till
botten. Understundom tyckes vreden bli dem öfvermäktig;
de fatta hvarandra då vid strupen och bita ihjäl hvarandra.
Eller också snappa de efter ett sjunkande köttstycke, efter’en
slingrande daggmask, och de små piraternas afundsjuka och
brådska -att komma hvarandra i förväg äro ibland så stora,
att två ödlor på en gång rusa fram och hugga in på en stac¬
kars mask (fig. 375). De slingra sig kring sitt offer och
betrakta hvarandra till slut helt förbluffade, då de i stridens
hetta stöta nosarna mot hvarandra. De spjärna och streta af
alla krafter — endera måste väl gifva efter till sist — kanske,
liksom ordspråket säger, icke den klokaste, utan den svagaste.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
