Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Naturvetenskapliga samlingar - XXIII. Insektariet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Insektariet.
ett ådernät betäckta smala fram- eller täckvingar icke ligga
veckade, utan släta, hvilkas mjuka, breda bakvingar däremot
i hvilande tillstånd ligga solfjäderaktigt veckade. Vilja vi
hålla dessa insekter i insektariet för att iakttaga dem — vi
hafva redan förut talat om deras ofullständiga förvandling —,
så kunna vi välja mellan flera större och mindre arter. Vi
göra då skillnad mellan höskräckor eller akridier, till hvilka
räknas den i våra barrskogar vanliga knarrgräshoppan med
cinnoberröda, svartrandiga undervingar och den glupska van¬
drande eller tåg-gräshoppan (fig. 393), för att icke tala om
de stora arter, som hafva sitt hem i Asien och Afrika och
hvilka ännu liksom i Johannis döparens dagar utgöra en väl¬
kommen tillökning i fattigmannens spis. Fälthöskräckor hafva
endast korta känselspröt, vårtbitarna (ZLocusta) däremot, till
exempel vår vanliga stora gröna höskräcka, som träffas på
TS
Fig. 394. Gräshoppa med larv.
fält och i löfskogar, utmärka sig genom långa borstiga känsel¬
spröt och honorna genom en sabelformig lång skida, på
bakkroppen, medels hvilken de lägga sina ägg i jorden (fig.
394). Höskräckorna upplifva insektariet icke blott genom sitt
omkringkrypande och genom sin öfverraskande hoppförmåga,
de äro äfven musikanter, med hvilkas prestationer afton¬
fjärilarnas och flugornas surr eller biens brummande icke
kunna uthärda en jämförelse.
I kännen väl till det outtröttliga knarrandet på äng och
i skog, men veten törhända icke, att det härrör från fälthö¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
