Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Naturvetenskapliga samlingar - XXIII. Insektariet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352 Insektariet.
skräckorna, som framkalla det genom att gnida de tjocka, på
på sidorna refflade baklåren mot täckvingarna. Tonernas större
eller mindre djup rättar sig efter täckvingarnas tjocklek och
styrka, hvilka sättas i en dallrande rörelse på samma sätt som
strängarna på en fiol genom stråken, och kännaren urskiljer
på tonen den art, musikanten tillhör.
Ännu gällare toner frambringa vårtbitarna, men här är
det uteslutande hanarna, som musicera. Honorna fröjda sig
åt den till deras ära gifna serenaden, ty man må lägga märke
till, att de höra, ehuru hörselorganet troligen hos höskräckorna
icke ligger i hufvudet, utan snarare hos dessa djur och
hos syrsorna i benen, hos fälthöskräckorna i bakkroppens sidor.
Vårtbitarna musicera för öfrigt på annat sätt än fälthöskräc¬
korna och likaså göra
syrsorna (fig. 395),
nämligen genom att
gnida täckvingarna
mot hvarandra, vid
hvilkas basjust stäm¬
organet är anbrin¬
gadt i form af en kri¬
/ ) stallklart ljudande,
Fig. 395. Syrsan. af en tjock hornartad
ring infattad trum¬
hinna, hvilken, försatt i svängning, framkallar de gällt lju¬
dande tonerna.
Jag har redan ett par gånger förut omnämnt syrsorna.
De äro likaledes rätvingar, men icke hoppande, utan gräfvande;
att de i ljuf lättja sjunga »sommaren läng», lärde vi redan
af fablen. Men det är endast hanen, som sjunger. Bäst är
att utesluta syrsan ur insektariet, enär den är ytterst argsint,
så att hon oroar de andra gästerna på det högsta, om hon
också icke äter upp dem; hon lefver af rötter och frön
och icke af insekter. Syrsan bor i fritt tillstånd äfven uti
jordhålor.
Men om redan vårthitarna vid sidan af vegetabilisk nä¬
ring äfven hålla tillgodo med flugor och larver, som de förstå
att fånga behändigt, så finnes det bland rätvingarna äfven
energiska röfvare, och en dylik återgifves i vår teckning sit¬
tande på bladväxten i högra hörnet. Det långbenta djuret
har fått namnet »tillbedjande gräshoppan» (fig. 396), emedan
det kan på det underligaste sätt vrida och resa på den långa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
