Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Herders geniala Maran?Atha och tidshistoriskt accentue?
rad i Eichhorns Commentarius in apocalypsin.
Det från svensk sida mest vägande inlägget var utan
all fråga Jonas Hallenbergs Historiska anmärkningar över
uppenbarelseboken, en syntes av omfattande lärdom och
-— för att tala med Jakob Lindblom1 — »auktorligt över?
mod». För Hallenberg funnos inga hemligheter, han är
viss om att hava löst alla gåtor. Det saknas inte
självkänsla i följande rader till Israel Geringius (d. 22 nov.
1799):
Förklaringen är färdig och som jag tror märkvärdig, efter
den är historisk, lämnar derför icke något tvifvelsmål öfrigt
om rätta meningen; emedan man kan uppgifva, hvarifrån alla
de ’förställda talesätten äro hämtade och hvad deras rätta
betydelse är, hvarmedelst boken förvandlas från en föregifven
profetia om långt i framtiden förestående händelser till en
poetisk målning om kristna församlingens dåvarande tillstånd.
Att hålla på med uppenbarelseboken har alltid förliknats vid
guldmakeri; det liknar åtminstone icke mitt arbete; der
blif-ver ej det minsta mystiska qvar i boken; äfven alla underverk
försvinna derifrån alldeles.
Härmed har förf. redan karakteriserat sitt tre band
starka arbete. Apokalypsen talar varken om det förflutna
eller det tillkommande; den tar från början till slut
sikte på samtiden, dess religiösa, sedliga och politiska
läge. Och framställningen är helt präglad av kabbala
och rabbinism.
Hallenbergs Historiska anmärkningar väckte på många
håll förargelse. Man harmades redan över tilltaget att
låtsa, som om censuren icke existerade2. Till rättsligt
1 Lindblom t. Tengström d. 16 mars 1801. En uppgift av
Hammarsköld i tyska tidskriften Hermes (XVII, sid. 261), att intresset för
uppenbarelseboken väckts hos oss genom en övers, av Siegesgeschichte,
veder-lägges därav, att Jung-Stillings arbete först 1806 utkom på svenska.
2 Arbetet publicerades utan vederbörlig censur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
