Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allmogen var, med någon reservation för »de s. k. upp#
lysta provinserna»1, fast bunden i traditionell fromhet och
såg med misstro på en del yngre prästers förkunnelse2.
I städerna var läget ett annat. Här hade framför allt
genom pressen upplysningsidéerna blivit bofasta och
genomsyrat borgarklassens fromhetsliv3. Man kan slå
upp nära nog vilken tidning som helst från i700#talets
senare hälft; överallt möter man propagandautdrag från
Holberg, Voltaire, Rousseau m. fl., inlägg för tolerans
och human kristendom, små hugg mot de kyrkliga böc#
kerna jämte angrepp på det traditionella predikosättet.
Det är lätt att se, att den av upplysningen färgade reli#
giositeten med sin relativa dogmfrihet, sin etiska betoning
och sin fasta tillit till »den gode Guden» alltjämt är ett
mycket väsentligt inslag i svensk lekmannafromhet.
Att klarlägga vad Ödmann religiöst levde på har sina
vanskligheter. En viss förbehållsamhet var för honom
naturlig; han slog aldrig upp dörrarna till sitt inre liv.
Även i breven till de närmaste vännerna röjer han en
1 C. F. av Wingård t. Hartmannsdorff d. 28 aug. 1831. Utom
Östergötland, vilket hade stadgat rykte som »upplyst», torde väl Uppland och
Västergötland närmast hava åsyftats. Redan d. 3 febr. 1762 skriver C. L.
Kämpe till Lidén: > I Skara stift börjas på åtskilliga tracter mycket buller
i Religionsmål. Den gamla Orthodoxien lider ett märkeligt avbräck».
2 Vid riksdagen 1786 besvärar sig prästeståndet i skrivelse till kgl.
mjt över att »en och annan, i synnerhet af det yngre Prästerskapet» i sina
predikningar gå ifrån bibel och bekännelse. På riksdagarna under
1770-och 1780-talen klagas också ganska allmänt över avvikelse från handboken.
3 I postulata från Linköpings stift vid 1778 års riksdag heter det
något tillspetsat: »Religionen är nu mycket lidande af Fritänkeri, särdeles
i de större städer». Pastor prim. Flodin utpekar i Stockholms
konsistorium sås.om den moderna religiositetens apostlar »präster, de der icke
hafwa ett ordenteligt läroämbete». (Prot. d. 5 dec. 1797.) Han åsyftar
närmast hovpredikanter, krigs- och skolpräster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
