Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tydlig obenägenhet att diskutera egna —eller andras1 —
religiösa erfarenheter. Utan vittnesbörd äro vi dock icke.
Åtskilliga ställen i Strödda försök, Anvisning att krist#
ligen inrätta skriftetal, Predikoutkast och Kyrkosånger
lämna möjligheter att se in i hans hjärteliv.
Gammal svensk fromhet var den grund, på vilken Öd#
manns religiositet vilade. Livet igenom var han gripen av
styrkan i den gamla liturgien2, de gamla kyrkobönerna
och de gamla psalmerna. I morfaderns hus hade han fått
ett varaktigt intryck av en vid bibeln och Luthers skrifter
förankrad fromhet, och den religiösa atmosfären i för#
äldrahemmet var utan tvivel traditionellt bestämd. Under
informatorsåren i Delsbo hade Ödmann mött en på samma
gång varm och vidhjärtad fromhet, som givit honom
ett starkt intryck av att kristendomen i första hand är
en res practica3. Vid husandakten på Charlottenberg
lästes bl. a. Tolstadius Tröstebrev och Steinhofers Trons
dagliga näring av Jesu kännedom. Så mycket har denna
kristusbetonade fromhet betytt för Ödmann, att andra
art. aldrig kan sägas hava legat utanför hans religiösa
intresseområde4. För sin unga discipel rekommenderar
1 »Ware det fjerran, att bedömma någons andeliga erfarenhet», skriver
Ödmann (Journalen 1815, 11:0 54) mot Hammarskölds närgångna
insinuationer om theologia irregenitorum. En smula fariseisk verkar Wallins
hjärtesuck till Lindblom d. 27 okt. 1814: »Måtte blott den gudomliga
Religion, i hvars teori han så väl skrifver, utöfva sin jemna kraft på hans
eget hjerta.»
2 Ödmann t. P. Wieselgren d. 21 mars 1827 (brevet avtr. i De la
Gar-dieska Archivet XIII, sid. 60 ff.).
3 Jfr sid. 40, not 4.
4 I ett odat. (1810) brev till Lindblom skriver Ödmann bl. a.: »Jag vet
ej, hvarför en Lärare skämmes att på predikstolen nämna Jesus såsom
Frälsare, Försonare, Återlösare. Stå då desse ord icke i Svenska Aca-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
