Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Floderus kollegier. För denne var förf. av Annotationes
»inter exegetas longe maximus»1.
Bekantskapen med Grotius ledde över till studiet av
Ernesti, »optimi post Hugonem Grotium ducis etmagistri
interpretum novi foederis»2. Det djupare inträngandet i
Skriftens innehåll och sammanhang var icke Ernestis
styrka; han följde Grotius filologiska metod men saknade
dennes genialitet och historiska blick. Med sin 1761
utgivna Institutio, troligen århundradets mest nyttjade
hermeneutiska handledning, hade han blivit den erkända
auktoriteten, som på det nytestamentliga området gav
sina utslag lika suveränt som Michaelis på det gammal;
testamentliga.
Ernesti kände blott en väg till Skriftens rätta förstå;
ende: den grammatiska3. Från början klassisk filolog
krävde han, att jämväl de bibliska böckerna skulle tolkas
»certis a natura linguarum ductis legibus»4. Ehuru
1 J. Floderus, Vitia divisionis scripturae N. T. in capita et versus, sid.
19. I sitt exeg. huvudarbete Exercitationes in Matthaei evangelium följer
Floderus ganska nära leipzigteologen Gottfrid Olearius, vars
Observa-tiones sacrae in Evang. Matth. med någon försiktighet hävdar Grotius
hermeneutiska principer. (O. Kim, Die Leipziger Theol. Fak. in fiinf
Jahrhh., sid. 142.)
2 J. van Vorst, Oratio de J. A. Ernestio; cit. fr. G. W. Meyer, a. a.(
sid. 16. Sin beundran för Grotius har Ernesti gett uttryck åt i sin
berömda Institutio interpretis N. T., sid. 196: »Certe parem non habuit
(Beza) ante Grotium, in iis, quae ad verba et phrasin pertinent, omnibus
superiorem et primum omnibus praesidiis satis instructum, ingenii,
linguarum omnium, versionis xröv 0, quam primus recte contulit et usurpandae
rationem exemplo demonstravit».
8 »Non potest Scriptura intelligi theologice, nisi ante intellecta sit
grammatice», citerar han från Melankton (Institutio, sid. 13).
4 Institutio, sid. 14. Dilthey (Gesammelte Schriften II, sid. 134) gör
det intressanta påpekandet, att redan J. A. Turretin klart formulerat detta
krav i sitt märkliga arbete De sacra scripturae interpretandae methodo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
