Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att säga nog, men tillika lagom; af nödvändigheten att dela
tankan efter de täta uthållningarna; att icke sprida den genom
tvånget af de trägna rimmen, och att bibehålla den vid sin
klarhet genom en möjeligast prosaisk numer, utan att
nedfalla till prosan . . .
Efter denna redogörelse för sitt ändamål och sitt hopp,
tror Författaren sig äfven böra uppgifva de grunder, han sig
föresatt att följa. Han har ansett Kyrkosången böra
förutsätta tillräcklig kännedom af Religionens Sanningar.
Läroboken bör gifva kunskaper; Psalmboken framkalla och
tillämpa den. Han har trodt Kyrkosången icke böra inrättas
endast för den minst uplysta alhnänheten. Den utgör väl
mängden af Svenska Församlingen; man bör dock tillika
hafva uppmärksamhet för Christna af högre odling . . .
Försoningsläran, Christendomens grundpelare, bör öfveralt
förutsättas, såsom erkänd och vördad; men kan icke utan
tvång införas i de Psalmer, som afhandla Guds Varelse, Guds
Allmagt, Försyn och lekamliga välgerningar. Hvart och ett
ämne har sin tid och sin krets. Vidare har Författaren
an-sedt vissa ämnen medgifva någon, fast sparsam målning.
Lofsången tyckes fordra det. Ebreiska Kyrkosången gifver
häruti ett högtideligt och rörande efterdöme, då naturen
fram-ställes att sjunga Skaparens ära. Omsider har författaren
trodt sig i synnerhet böra sträcka sina försök till de ämnen,
som förut antingen sparsamt, eller ock alldeles icke, finnas af
handlade\ äfven som han ansedt en Kyrkosång helst böra
klädas i Bön eller Lof, eller ock så inrättas, att de sjungande
ledas till betraktelser öfver sig sjelfva.
Det kan egentligen vara ganska överflödigt att söka
inställa detta program i ett slutet estetiskt sammanhang.
Man möter tankar från olika håll och man möter fram#
för allt Ödmanns »sunda känsla». Sympatierna för Sulzers
pedagogiskt orienterade psalmestetik äro lätt märkbara,
anslutningen till Lowths teori om den hebreiska poesien
är klart uttalad1 och frändskapen med Gellerts nyktra
psalmsång oförtydbar2. Rätt intressant är också att iakt#
1 Jfr Liedgren, a. a., sid. 107, not 2.
2 Man erinras om Gellerts Oden fiir das Herz, då psalmens uppgift
i minnestalet över Celsius (sid. 27 f.) anges vara »att höja själen till den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
