Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
handlade»1. Tiden krävde sin tribut. Hans försök över
varjehanda borgerliga dygder hava åt Kyrkosånger givit
en påfallande etisk betoning men på samma gång en nå;
got trivial anstrykning. Ödmann kom senare på andra
tankar i fråga om ämnesval. I skrivelse till psalmboks?
kommittén (i 812)2 kräver han, att »flera av mina psalmer
böra utstrykas, t. ex. om givmildhet, måttlighet, kyskhet,
tacksägelse efter regn. De utgöra ej ämne för sång».
Med samma motivering vänder sig Ödmann mot hi#
storiskt orienterade psalmer3. I hans Kyrkosånger är
anknytningen till frälsningsfakta endast sporadisk; t. o. m.
i julpsalmerna söker man den förgäves4. Gärna ville Öd#
mann också reducera antalet bearbetningar från psal#
taren. Han kunde aldrig lära sig förstå Spegels iver att
få in de gammaltestamentliga sångerna i psalmboken.
»Rätt svårt (är) att av Davids psalmer i gemen göra
1 Kyrkosånger, företal.
2 Psalmbokskom. Handl. Jämväl i Journalen 1815, n:o 103, varnar
Ödmann för triviala ämnen. Följande småkloka resonemang (cit. Handl.)
är typiskt: »I afseende på årstidspsalmer synes mig, att en
Midsommarpsalm och en Höstpsalm wore nog. I wårt climat blir en Winterpsalm
länge brukbar, men sannolikt icke brukad. Mig synes ock, att wid
psalmer om timliga behof all specifikation om sak och sätt faller sig svårt,
t. ex. Bön om regn, och sättet huru regn tillkommer. Monne det ej wore
bättre, att man helt enkelt bad för jordens gröda och öfverlemnade sättet
åt Försynen?»
3 »Historiska psalmer hafva aldrig fallit mig goda», skriver han (odat.)
till Lindblom och poängterar ytterligare sin mening i en »privat
recension» till psalmbokskommittén. Här fick han dock icke medhåll. (Prot.
d. 3 febr. 1812).
4 Däremot är anknytningen påtaglig i den av Hammarsköld prisade
långfredagspsalmen (n:o 24 i Kyrkosånger). Till den estetiska
motiveringen kommer, då det gäller historiska psalmer, en teologisk, som får
sin belysning i den sid. 147 ff. relaterade Franzén-Ödmannska
pressfejden. Jfr Liedgrens (a. a., sid. 109) reflektion över Choraeus
omarbetning av G. Ps. 241.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
