Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 OTRYCKTA BERÄTTELSER OCH DIKTER
Si fortsatte de samüfvet,
sandande hvarandra goda
tankar, välviljans känslor,
ljufva ord utan klang och
tydlig mening. Han kände
när menniskor och lifvet
plågade henne, och då gick
han till hennes vackraste
bild (astralporträttet) strök
hennes panna, kysste
Hennes ögon, klappade hennes
lilla hjerta; och då svarade
bon med en doft som af
rosor och violer.
*
Emellertid hade ett par
månader gått och’ det enda
mannen fruktade var
giftermålet.’ Han hoppades i det
längsta att förlofningen
skulle häfvas, och! trodde
nästan den var slut, då en
vän på gatan mötte honom,
och framkastade burdust:
— Nå? De äro gifta nu? —
Hvilka? — Ja de hade
gift sig i går!
Men mannen hade firat
bröllopsnatten! då dén nye
hade måste resa samma
qväll.
Då blef mannen förtviflad
öfver att han lefde i brott;
och ville döda sig...
*
Det märkvärdiga är att
jag aldrig fått veta slutet
på denna historia, ty jag har
bara hört den berättas i
Glasgow, på en resa i en
kupé.
Jag har försökt gissa,
och eger tre förslag, eller
fyra.
Antingen sköt sig den
förre mannen af skamkänsla
att lefva i brott; eller
dödade sig frun ihjälplågad af
slitningarne; eller dödade
sig den nye Mannen af
missräkning, emedan hans
hustru icke var utlöst från
den förra; eller dödade h!an
både sig och’ henne.
Att det måste sluta illa,
det antager jag som alldeles
gifvet!
*
Är det detta, när
Beethoven kallar på Die Ferne
Ge-liebte? Eller när Sweden-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 18:36:46 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/samotryckt/2/0116.html
