Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
eller der detta namn, förekommer omtalt i de finska
Runosångerna. Den första som efter mig omtalar det,
ord, ehuru — olika prononceradt, enligt hvad saken och verssatsen
fordrar; derjgenom att, i det sed n are ordet, d et dubbla a blifvit för-
enkladt; em ot det att det enkla m derem ot, i det föregåen de ordet,
blifvit fördubbladt. (På sam m a sätt, och af enahanda anledning, har
m an i v estra Finland, t. ex. af förnam net Tuomas, bildat nam net
Tom mi). Måhända har detta sk ett en d ast för att m era intonerà, eller
att här på stället gifva en större vigt, och b etyd else, åt sjelfva
ordets egen tliga bem ärkelse; d. v. s. för att äfven i form elt af-
seen d e, sålunda på något sätt utm ärka detsam m a, m ed hän seende
å sin b etyd else, frän det derm ed liktydiga ordet saam as (eller sod-
inosi) — bildadt af ordet saama och pronom inalsuffixen si. Och hvil-
ket ordagrant b etyd er „ d it t b y t e , “ d in i n k o m s t , „ d in f å n g s t , “
d. v. s. „ h v a d d u f å t t , eller e r h å l l i t “. 1 hvilket fall det såled es,
så so m ett supinum , eller substantivum , bildadt af verbum saan
(och det — äfven enligt en annan etym ologisk förklaring, hvilken vi
straxt skola anföra) t. ex. kan betyda „ d in s k a t t , “ på sam m a sätt
som juom as, juom asi (af ju o n ) b etyd er „ d in d r y c k ,“ och tuom as,
tuom asi (a f tuon) „ h v a d d u h e m t a t ; “ — h elst Finskan icke har
något annat m otsvarande ord som betyd er s k a t t , än vero, som
egen tligen betyder r ä n t a , p r o c e n t . Härvid är dock den skilnad
att saam as betyd er en s k a t t , eller en s k ö r d , en in k o m s t , m . m .
som redan är inbergad, hvarem ot saatava (bildadt af sam m a stam -
ord) betecknar en dito som bör stå att fås, och hvilken m an så le-
d es icke ännu erhållit.
Ordet Sampsa åter, som ursprungligen här förm odligen ägt
sam m a b etyd else, är troligen uppkom m et deraf, att anhangsparti-
keln pa, för m era eftertryck, blifvit ordet tillagdt; hvaraf m an så -
led es erhållit ordet sam m aspa. Och då nu detta långa och trestaf-
viga ord, eller då detta daktylon (hvaruti bokstafven p num era in-
gått) sed erm era skulle, i och för m eterns skull — såsom en spondé,
eller en troché — in p assas i versen, m åste det åter (m ed b ib e-
hållande af denna particela enclitica pa) stym pas, eller förenklas
till ett tvåstafvigt ord; hvilket icke kunde ske annorlunda än deri-
genom att bokstafven p nu, enligt det allm änna bruket, efter språk-
lagen, flyttades — från slu tet af ordet, och ställdes m idi uti detsam m a;
hvarigenom skulle uppstå d et kakofonetiska ordet sam pas; hvilket.på
grund af de språk- och ljudlagar, som blifvit anförda i •Forsknin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
