Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ola Hansson: August Strindberg - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
komma till att se åt hvar visaren står. Det är en evig brottning
på lif ocli död’ mellan fiendtliga element, ett evigt stigande och
sjunkande af vågens båda skålar. En verldsåskådning har ikke
väl hunnit afgjutas förr än den spränges inifrån, och hvarje
bildning af lifsuppfattning frätes genast upp af syror. Det är som
en oändlig serie neutralisationsakter mellan motsatta elektriska
strömmar.
Strindbergs naturel är en komplex af motsägelser, af element
så grundmotsatta hvarandra som vatten och olja, som vatten och
eld. Föreningen är oupphinnelig, striden naturnödvändig. Det ser
ut som om det i hans fysiologiska struktur funnits en tvedaning,
hvilken fröat i hans ande, skjutit upp i tvenne dödsfientliga jäg.
Det är en form af personlighetens fördubbling. Det är den energi
och ärlighet, hvilka verka från djupet i Strindbergs väsen, som
blåsa under elden i striden mellan dessa tvenne jag, och deraf
kommer det, att denna konflikt, i stället för att sluta med endera
partens seger, evigt blir en vågtungans svängning. Denna
själskamp slutar icke med harmoni eller ett fullbordande krön, utan
den är en kamp som utvecklar anden spiraliskt, d. v. s. så att
ståndpunkten i dag ligger i rät linie öfver ståndpunkten i går,
med samma vy sedd från en punkt högre uppe.
En sådan euvigeskamp pågår genom hela Strindbergs
skriftställarskap mellan aristokraten i honom och demokraten; sjelf för
lian i sin sjelf biografi denna motsats mellan patriciska ocli
plebejiska instinkter tillbaka till sin afstamning från en öfverklass-fader
och en underklass-moder. Artisten i Strindberg och utilisten,
psykologen och socialmoralisten stå på väpnad fot mot hvarandra för att
vid minsta anledning sammandrabba; och i samma ögonblick som
samhällsreformatorn hånar den ,.lekande" konstnären, tiger han
vackert still inför det sköna evangeliet af den senares g cty a scienza.
En tredje konflikt med smärtsamma slitningar mellan de begge i
en person förenade jagen liar vållats genom Strindbergs ställning
vid vägskälet mellan tvenne tidsåldrar. Landskapet bakom honom
ligger insvept i lockande blaa slöjor, och fastän han vet, med sin
tanke, att det endast är det svaga dröjande återskenet från
romantikens blaue Blume, hänger han dock fast dervid med sitt intimaste
känslolif såsom man hänger fast vid de nejder, i hvilka ens
barndom och ens lyckas dagar förrunnit. Landskapet framför honom
åter, som han vet vara framtidens, ser främmande ut, och det
kräfves arbete och vana för att han skall kunna assimilera sin
blod med dess blod, sin själ med dess själ. Han har gjort den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
