- Project Runeberg -  Samtiden : tidsskrift for politikk, litteratur og samfunnsspørsmål / Anden aargang. 1891 /
292

(1890-1926) With: Gerhard Gran
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ola Hansson: August Strindberg - III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

292

Mannen blef färdig, när Strindberg skref „Röda Rummet",
hvori han satte till motto Voltaires orel: „Rien 11’est si
äésagré-able que d’etre pendu obscurément."

Med denna bok hade liksom en slusslucka öppnats inne i
August Strindbergs ande, och sedan dess har strömmen forsat
oafbrutet och ständigt lika stark. De följande tio åren ha uppradat
ett helt bibliothek af den mest skiljaktiga beskaffenhet till form
och innehåll: historiska skådespel, fantastiska sagospel, psykologiska,
dramer; kulturhistoriska noveller, sociala noveller, polemiska
noveller; en vidlyftig sj elf biografi; en utförlig svensk kulturhistoria;
folklifsskildringar, dikter, satirer, essayer, m. m., m. m. Men så
fullgången var denna individualitet redan i sin ursprungliga daning,
att det aftryck den gjort i dessa många diktverk, likna hvarandra
som det ena håret liknar det andra. Denna personlighetens
linie-bestämdhet var måhända det allra nyaste i „Röda Rummet",
emedan det just var den som mest saknats i de föregående
decenniernas vittra verksamhet i Sverige.

Alt det förvärfvade hos denna menniska är af förstahandsnatur:
kunskapsförrådet, lifserfarenheten, utvecklingen. Strindberg har som
barn och yngling lärt känna naturen i första hand, så som man
känner blott det hvilket man känner konkret, genom syn:
blomster-verldens hemligheter, hvarje fågels sätt att sjunga, djurets intima
lif; och som tolfåring sysslar han med kemiska apparater och
grubblar öfver att konstruera ett perpetuum-mohüe. Han har
studerat alla yrken, direkt och i första hand, genom att vandra ur
det ena i clet andra; han har sett lifvet från alla utsigtspunkter
och i alla dagrar, uppifrån och nerifrån, och allt med sina egna
ögon utan att behöfva använda andras brillor; han har varit
folkskollärare, skådespelare, läkare, telegrafassistent, publicist, målare,
predikant, informator i borgerliga och adliga hus, bohéme,
bibli-otekstjensteman. Han har slutligen sjelf format sina
utvecklingsfaser genom att i första hand upptaga i sig all modern forskning
och göra denna till den närande kost, hvarigenom hans ande kunnat
lefva sitt rika lif, rikare efter hvar och en af dess många
metamorfoser. Det är detta som gör att ett Strindbergskt diktverk har en
arom som af en daggig växt, medan så många andra böcker ligga
som pressade blommor.

Men derigenom har äfven hopats ett vidlyftigt material, svårt
att sikta och ordna. Lifvet blir som ett vanskeligt tal i bråk, alla
de många synpunkterna äro i lika mån på godt och ondt, och man
sitter inne i tornuret och hör hur det knäpper utan att kunna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 24 22:33:31 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtiden/1891/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free