Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ola Hansson: August Strindberg - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
mellan dessa tvenne repliker och som fört från den ena öfver i
den andra.
Gillets hemlighet är en ren tidsbild från 1400-talet. Dess
kärlekspoesi är så skär som den sextonåriga flickans kind, och det
fins äkta folkvisa i anslaget. Man ser någonting i svart ocli rödt,
någonting som af kättarbål i en mörk natt, och i den belysningen
höjer sig tätt intill ditt ett ansigte, som verker likt en Poesk fantasi.
Man blir till mods som 0111 man kände någon gå bakom sin rygg.
Man får ett intryck, som då man på natten ser ett främmande
ansigte tryckt mot fönsterrutan. Det är sfinxblicken i lifvets öga,
det mystiska, hemlighetsfulla, som lefver i alltets centrum, spöke
och benrangel, sibylla och medusahufvud.
Det heter om indianen, att han genom att lägga örat till
jorden kan höra en ryttare nalkas på otroliga afstånd. En
liknande förmåga är det som sätter Strindberg i stånd att höra,
hvad vi anclra icke höra, trampet af framtidens förtrupper, sjelfva
groljudet af osynliga underjordiska röster, det ännu omedvetnas
tassande öfver medvetenhetens tröskel. Han har ett par gånger
gripit detta mysteriets frö och foster; det som icke har mera kropp
än ljusstrimman eller ekot, har han gifvit kropp genom att mata
det med sitt eget hjertblod; ocli så stå vi inför sådana
uppenbarelser som Jacques i „Gillets hemlighet", kring hvars mörkräclda
själ fädernas missgerningar susa som flädermöss, och som Laura i
sorgespelet „Fadern", hvars blick glimtar som vore den sjelfva det
kalla stål, som all-vanvettet svänger öfver menniskornas barn.
Svenska öden och äfventyr är fäderneslandets sedehistoria
i småberättelser. Hvar och en af dessa är en teckning af ett visst
socialt miliö, ett visst samfundslag i dess lif, intressen och konflikter,
under ett visst tidehvarf. Flertalet skisser skildra fenomen från
brytningstiderna i vår odlings historia, det nyas kamp mot det
gamla samt individens kamp mot samhället. Oftast ligger en
modern, rent subjektiv idé gömd inne i novellen, liksom ett gyldmynt
i ett måladt skrin.
Ar 1882 utkom Det nya riket, „satiriska skildringar från
attentatens ocli jubelfesternas tidehvarf". Förf. hade med „Röda
Rummet" råkat trampa i ett getingbo, och tusentals hvassa och
giftiga gaddar stungo honom. Han måste slå ikring sig — och
„Det nya riket" kom till. Det var en bok om humbugen, och
snärtarna voro stundom rigtade direkt mot de personer, hvilka
förf. ansåg vara de närmaste att kläda skott för humbugen. Boken
väckte en sannskyldig storm i vårt goda samhälle, och Strindberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
