Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ola Hansson: Från det unga Tyskland - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
410
sin skuld mot den stackars flickan; ocli berättelsen slutar dermed,
att ban afhänder sig bela sin förmögenhet och intager en
underordnad plats inom ett tyskt sällskap, som opererar i Asien, för att
sjelf utkämpa existenskampen under liknande svåra förhållanden som
den ensamma, skyddslösa unga flicka, hvilken genom hans förvållande
gått under.
Detta arbetes verkan beror icke på dess djup eller märklighet;
det hela är den enklast tänkbara historia, förtald på det enklast
tänkbara sätt. Den manlige hufvudpersonen erbjuder intet som
helst utomordentligt, och den kvinliga vore från „det modernas11
ståndpunkt närmast ointressant: hon eger icke en bråkdel af detta
s. k. moderna, är snarare en personifikation af det gammaldags
„ewig-weibliche". Lösningen af den tragiska konflikten öfvertygar
icke: det fins deri en underlig blandning af erkeåldrigt konventionel1
moral och erkeny darwinistisk moral. Arbetets företräde består
deri, att det är så sällsynt äkta, så absolut äkta. Författaren har
nått att prestera ett stycke bästa konst, blott och bart derigenom
att han icke medvetet vidtagit anstalter till att åstadkomma något
sådant, icke öfvervägt 0111 medlen och icke valt mellan sätten. Han
har blifvit en verklig diktare på tvenne egenskaper, hvilka han
förefunnit i sin natur: djup känsla innantill, stram hållning utantill.
Det är just i denna kontrast emellan en känsla, som skulle blifvit
sentimentalitet, om naiviteten och redligheten vore mindre, samt en
hållning af stolthetens goda disciplin, som hemligheten af bokens
starka verkan ligger. Det är en verklig passionshistoria, gifven i
rapportens knappa fonn. Det är en ytterst vansklig sak att skildra
ett förhållande som det, hvarom „Die Stinde" handlar, ett allvarligt
förhållande, ett förhållande der det handlar sig om lif och död,
mellan en preussisk officer ocli en resande dansk chansonette.
Öfverallt ligga snaror ocli fall-luckor för diktaren; och publikum, i
förväg misstroget, sitter i skadeglad förväntan efter att ertappa.
honom med ofrivillig komik. Det ligger ständigt så nära att bli
smaklös, onaturlig, löjlig. Författaren har gått ända till yttersta
gränsen, utan att läsaren haft något att anmärka; mången annan
hade bara behöft gå hälften så långt för att ohjelpligt blamera sig.
Allt kommer här an på formen, minen, tonen, blicken, hållningen.
Det är i främsta rummet genom sitt föredragssätt, som författaren
till „Die Stinde" beherrskar publiken, — genom den knappa,
till-knäppta stil, i hvilken den sentimentala historien berättas. Det är
den, stilen, som gör alltsammans trovärdigt och tilltalande, den unge
adelsmannens kärlek såväl som den unga chansonettsångerskans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
