Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. Schück: Antikens undergång - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Antikens undergång.
61
Det är som en ny anda nu brutit in, själfsvåldets och den
germanska individualismens anda. Den gamla romerska
statsförfattningen bibehölls väl, men endast såsom ett skört
skal, hvilket slutligen, äfven det, brast sönder för de
germanska svärdshuggen — men också då blott i västerlandet,
dit den stora germanska invandringen skedde; i östern, hvars
grekiskt-romerska folkstock deremot rekryterades från
Orienten, fortbestod denna statsförfattning såsom en österländsk
despoti.
Redan före den gotiska och longobardiska eröfringen hade
således det germanska folklynnet börjat sitt
undermineringsarbete under det antika statsskicket, och liksom vi på det
religiösa området, genom inflytelser från Orienten, redan
förnimma en fläkt af medeltidens anda, så kunna vi äfven på
statslifvets område, genom germanskt inflytande, skönja
förebudet om denna nya tidsålder med dess ständiga kamp
mellan romerskt statsbegrepp och germanskt frihetsbegär.
Kejsartiden er således icke blott en aftyningens period.
Den är äfven nybildningens, och ur den döende antika
kulturen börjar redan den medeltida bildningens späda brodd
att skjuta upp.
H. Schiick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
