Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Schück: Gustaf III - VI - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VII.
Henrik Schiick.
så förflyttades öfverstelöjtnant Ehrenmalm och kaptenen
grefve Oxenstjerna till hofrättsråd och vice-korpralen vid dra
banterna friherre Reuterholm till lagman befordringar, som
utan tvifvel äro belysande för det intresse, konungen egnade
dessa grenar af styrelsen.
Af regeringsärendena var det egentligen blott två sfärer,
som intresserade Gustaf III: hofvet och utrikespolitiken
de samma, som alltid och i alla tider intresserat damerna,
och dessa områden voro också de enda, där han icke behöfde
träda i beröring med mobben utan blott hade att göra med
aristokratiens toppar. Öfver bägge låg det ett skimmer af
hoffest och elegans, som icke kunde annat än tilltala honom.
Det kan icke förnekas, att han såsom utrikesminister
ägde många företräden och såsom sin egen utrikesminister
bör han betraktas, ty det var han onekligen under större
delen af sin regering. På detta område var han värkligen
en flitig arbetare, han ägde en stor smidighet och fullkomlig
kännedom om detaljen. Men någon vis statsman var han
näppeligen, äfven om hans politik under vissa tider varit
Sverige till värkligt gagn. I många fall kan poeten måhända
se djupare än fackdiplomaten, men i regeln är han för mycket
sangviniker för att duga för den praktiska politiken. Han
lefver för mycket i fantasiens värld för att rätt bedöma de
praktiska svårigheterna, och inbillningskraftens lockelser för
vandla ofta diplomaten till en lättsinnig hazardspelare.
Så gick det ock med Gustaf 111. Han förväxlade lätt
förhoppningar med fakta, och trots sitt genie räknade han
oftast miste, ej sällan genom att vara allt för subtil i sina
beräkningar.
Han var estetiker äfven i ett annat afseende, i det att
han mera såg på den lysande effekten än på den praktiska
nyttan. Politiken intresserade honom såsom ett spännande
intrigspel med öfverraskningar och lyckade kupper, och han
kunde därför ena stunden vara så trolös som någon af sina
samtida för att stunden därpå vara ridderligt uppoffrande.
Gustaf III:s politik gentemot Danmark har af Odhner karak
täriserats såsom «macchiavellistisk», men syftet var här
att eröfra Norge, och det var dock en lysande triumf. Hans
206
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
