Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henrik Schück: Gustaf III - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Forlsælles.)
Gustaf 111.
Men ändtligen öppnades dörrarna till hvita rummet och
allt blef tyst. Därifrån kom konungen, klädd med utsökt
prakt, med briljanterade ordnar, knappar och spännen, visser
ligen något affekterad, men, det kan ej nekas, med mycken
aisance och något kungligt, ehuru icke krigiskt i sitt väsende.
Drottningen var stelare och gick ej väl (ty hon var så stilla
sittande, att hon hade nästan glömt att gå, och hon hade
dessutom ganska höga klackar), men hon hade en hög och
ståtlig växt, stora, utstående ögon och i det hela en figur,
som imponerade. Homer har liknat Ajax vid en fluga,
Vergilius drottning Amata vid en snurra; det må tillåtas mig
att likna vår dåvarande drottning på couren vid en väl prydd,
hvit paradhäst med hög encolure, men matt i sina rörelser.
Efter henne komrao de öfriga af den kungliga familjen, härtig
Karl, liten, men med militäriskt utseende och något af sin
morbroder Fredrik II i blicken, härtig Fredrik, enklast klädd,
men vackrast af alla, och prinsessan, deras syster, glad och
vänlig, men alltid prinsessa (af dem alla är hon nu ensam
i lifvet). Bland statsfruarna, som nu följde, voro Kellgrens
tre gracer, grefvinnan Meijerfelt, född Wrede-Sparre, grefvin
nan Höpken, född Fersen, och grefvinnan Löwenhjelm,
hennes syster, alla tre fullkomliga skönheter. Detta inträde
hade något eget högtidligt, som måhända knapt varit någon
städes öfverträffadt. Konungen gick först till diplomaterna,
och det syntes, huru äfven de stoltaste bland dem voro
smickrade af de artigheter, han sade dem. Sedan gick
konungen på karlarnes sida, drottningen på fruntimrens och
så tvärt om tillbaka. Där gick till som sagt är vid levéerna.
Då ändtligen couren var genomgången, satte konungen och
drottningen sig vid spelbord med utsedda personer bland de
förnämsta, och detta räckte ej länge, förrän hofmarskalken,
med staf i handen, gaf D. D. M. M. tillkänna, att bordet var
serveradt. Då gick hela den kungliga familjen till bords,
och så många, som kunde få rum, blefvo åskådare. För
riksrådinnor, rikets herrars fruar och öfverhofmästarinnor
voro taburetter i en halfkrets nedom bordet. Diplomaterna
stodo vid öfre ändan, och konungen vinkade då och då åt
någon af dem att nalkas till samtal.»
Henrik Schack.
213
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>